Long time no see

Det var ett tag sedan sist. Under tiden har matten tänkt ut massor med blogginlägg som ni kan läsa rubrikerna till och ev lite kortfattat innehåll i härnedan, kompletterat med några bilder. Resten får ni fylla i själva, använd bara fantasin, tänk på att matten är en surtant något till åren kommen, den ena pudeln lite långsam, tar en sak i taget, förhäver sig icke, den andra pudeln oerhört pigg, snabb, nyfiken och icke-skällig, lillmatten är en trött tonåring och hussens minne är risigt.

En vecka eller lite mer var det nog
Påskhelgen och veckan efter tillbringade de fyrbenta på denna plats http://www.bergsglantanshunddagis.se/2cf3fbda97ea4061a66a35f9725c5f82.html
där de för övrigt även vistas alla dagar som matten jobbar och lillmatten går i skolan. Under tiden passade de tvåbenta på att besöka Riu Palmeras, Playa del Inglés . Man kan ju undra vem som hade det bäst? De fyrbenta i slutstadiet av vårvintern eller de tvåbenta i den inte alltför varma Atlantluften.

I bakgrunden syns hotellet

Blivande agilitystjärna?

Den svarte fyrbente, även kallad Kairo, har med sin matte gått kurs i några veckor. Förberedande agilitykurs. Här verkar han ha varit riktigt i sitt esse. Nu tänker sig hans matte att fortsätta träna denna ädla sport. Pälsen har krympt rejält vid senaste besöket hos saxen - Kairomatten förvandlade ett pälsmonster till något storhuvat kortklippt-här-och-där-fluff - så utställningskarriären den här säsongen läggs nog på hyllan.

Traditioner är till för att följas

Valborgsmässoafton - Sista-april med Uppsalamått mätt - och första maj var det traditionsenligt orkester för lillmatten. Matten och hussen tog de fyrbenta med sig för att lyssna och njuta av marschmusik, vårtal och Vintern Rasat  i vår(?)kvällen respektive Internationalen och Arbetets Söner i 1a maj-vinden. För hu så kallt och blåsigt det var. Rena vintern!

Bodens Blåsorkester

En blåsig och iskall Valborgsmässoaftonskväll

Omorganisation
I hemmet. De fyrbenta har haft mycket att göra med att hålla koll på Snickaren när denne kompetente man bytt ut delar av köket och lagt nya golv i hallen och i lillmattes rum. Och ännu mer koll på matten när hon bar böcker och möbler en kväll i fyra timmar.

Äntligen!

Våren verkar ha kommit även till vår nordliga landsända. Nylandsbäcken som på sommaren är en liten tunn rännil som knappt syns, var för någon vecka sedan en tre meter bred, strid älv bräddfylld av smältvatten. Nu har den krympt igen men träsket har sin vana trogen svämmat över. Idag har de fyrbenta hjälpt matten att börja kratta gräsmattan. Tulpanerna har knoppar, krokusen är överblommad, scillan lyser blå och påskliljorna slår snart ut. Och idag blommar trädgårdens ensamma blåsippa under vinbärsbusken.



10 maj nere vid träsket.



5 maj snöade det hela dagen.

100 år.
Hänvisas till http://www.tankarinutid.blogspot.com/.

Ljuset har återvänt

Det skymtar i a f lite längst bort i tunneln.
Igår var ledig måndag för matten. Den här måndagen var hon lite slöare än förra måndagen. De fyrbenta kom i a f ut på en runda efter att först ha studerat trädgårdens skrymslen och vrår nu när ett tunt snötäcke lagt sig över allt intressant, som plötsligt blev intressant igen fast på ett annat sätt.

Vad gömmer sig där då?

Ett fynd! Djupfryst gammal falukorv!
Kan man t o m försvara mot Nelsson med morrning.

Kairo gjorde veckans fynd: falukorvsbit som hamnat på avvägar i häcken. Där fick matten använda mycken list för att övertyga honom om att den ändå inte var så värst god.
Matten har också gjort veckans fynd: en rörmokare anlände tre timmar efter nödropet per telefon och inom en kvart var avloppet från badkaret fixat! Det har utgjort en långvarig plåga för matten tillika husets allt-i-allo-reparatör som gått bet på detta monster till badkar, golvbrunnen var rena barnleken jämfört med badkaret som bara fyllde på vatten och släppte ut endast i mikrofart. Nu återstår bara en rejäl omgång för rengörning av rörsystemet och sedan kan matten (till helgen kanske) njuta av bubbelbadkarets alla fördelar igen.
Dessutom har matten skramlat fram lite mod ur den uttjänta hjärnans skrymslen och vrår och lyckats uppdatera webbläsaren så nu är blogger och matten på god fot med varandra igen. Och tänkt så mycket enklare det blev att göra inlägg i bloggen när allt fungerar som det ska!
Nu återstår bara att fixa digitalkameran, men man får väl hålla sig till dagsljusfotografering tills vidare. Arbetsmobilens kamera kan ju till nöds användas annars.

Alltid lika vackra pudelpojkar!

Mörkret lägrar sig

Ja, mer än på ett sätt alltså.
1. Ute är det mörkt eftersom det är midnatt. Varje kväll sker kvällspromenaden i mörker, åtminstone fram till nu eftersom snön lyst med sin frånvaro och termometern visat mestadels plusgrader, dimman har legat tät understundom och de fyrbenta har varit dj----t skitiga. Mörkt blir det på skogsturen söndag eftermiddag också om man inte är ute före kl 14. Nu dalar det ner vita flingor som lagt ett cm-tjockt täcke på gräsmattan ikväll. Äntligen! Lite ljus i a f i tillvaron.

Nelsson tränar platsliggning
på parkeringen vid Trafikverket.
Det ser ni väl?

Första snön ikväll.

2. Mörkt är det även i datorn. Dvs krångel hit och dit. Nu dj---s blogger med matten och tycker att webbläsaren är (förmodligen) för uråldrig och släpper knappt in bloggskaparen i den egna bloggen. Här ser jättekonstigt ut när man lägger upp bloggen.  Och Telia vägrar låta bredbandet fungera som det ska, eller är det möjligen maten som har problem i sina relationer med cyberspace?  Tanten är nog för gammal helt enkelt. Klarar inte de här nymodigheterna med uppdateringar och uppgraderingar hit och dit. 
3. Digitalkameran har slutat fokusera om man har blixten inkopplad. Mörkt även där alltå, eftersom det mestadels är mörkt ute när matten är hemma och ev tänkte ta en bild eller två på de fyrbenta eller nå´t annat.
4. Och sist men inte minst: I mattens hjärna är det ännu mörkare, där går det på sparlåga.



Mattens hjärna???



Återuppstått

Ja det har varit lite bloggtorka här ett tag. Matten har inte varit riktigt på humör, hon säger att det finns ju även annat i livet än att sitta och nöta tangenter. Vad har hänt sedan sist? Inte mycket.
De tvåbenta har förfasat sig i flera veckor över de ständiga utgrävningarna på lokala gatan. Dessa verkar nu ha nått sitt mål för denna säsong vid nästa gatukorsning. Gropen utanför Huset har således täppts till, dessförinnan såg den ut som om någon lagt ut en jätterulle toapapper i den. Man har fått en rejäl morgonpromenad för att hämta den ej utburna tidningen några dagar när gropen var som störst och mest närbelägen. Husets brevlåda har nämligen på Postens inrådan flyttats tvärsöver gatan till grannen för att minska brevbärarens turlängd. Och soptunnorna går nu samma väg.

De fyrbenta har förundrat beskådat alla stora och konstiga fordon som deltagit i gropens förflyttning i makligt tempo förbi Huset och bortåt gatan. Nelsson har skällt ut dem efter noter, Kairo är inte sen att hänga på.  Däremellan har de fyrbenta varit med matte på olika typer av utflykter: till skogen utanför stan med Meija, långpromenad med matte i koppel så matten till slut fick ont i fötterna, till stan med stadspromenad och klättra i nedfallna träd. Kairo hann med ett tiotal vändor upp-o-ner för stocken alldeles på egen hand medan Nelsson med största tvekan lät sig lockas upp så småningom.

Lillmatten har dragit till Kungl Huvudkommunen för att träffa släkt och vänner men kommer hem snart igen.

Matten har börjat följa Åsa och Memea på Facebook. Där kan man lära sig basic mindfulness  i en kurs för tvåbenta öppen för alla, för att sedan gå över till att forts och tillämpa i kontakten med de fyrbenta vännerna.

Åsa är psykiatern/psykoterapeuten/författaren till kriminalromaner och böcker inom KBT-DBT-området mm/hundägaren Åsa Nilssonne, och Memea är hundtränaren/författeren till ett otal hundböcker Memea Mohlin. Rekommenderas!



Kairo friserad, Nelsson ofriserad.

 

Kairo har fått en betydligt kortare frisyr för ett par veckor sedan, liknar väl mest en tight T60 men med sparat huvudpäls. Nelsson friserades igår till hans egen fasa. Han hann med att hoppa upp ur det rätt djupa badkaret, och ned från trimbordet. Nu är han Den Snyggaste Pudeln i Landet enligt matte. 0,9 cm päls på kropp och ben, bollar runt fotlederna, och 3 cm päls eller så på huvudet , ett par cm på öronen och svansen ville han inte klippa så den är ganska yvig. Och bild vill han inte vara med på för närvarande.

Nu måste matten få sin skönhetssömn för att möta morgondagen pigg och kry.

Farliga fjällen för flicka från forntiden

Lapporten från Björkliden
med fjället Nuolja i förgrunden.

Silverfallet

Matten har ordet: Jobbet for till Björkliden i arla morgonstund häromdagen. Arbete på tåget och rekreation vid framkomsten. Rekreationen bestod av vandring till Silverfallet och stranden vid Torneträsk, en promenad som först gick nerför i 2 km till stranden. Torneträsk mötte som ett annat hav med hård vind och rejäla vågor som skummade mot stranden. Där intogs varma-koppen-och-smörgås-lunchen, innan kosan ställdes uppåt igen och samma 2 km avverkades innan det blev slappartid före middagen.

Höstfärger vid Torneträsk

Torneträsk

 På kvällen var det De Äldre (matten m fl) som höll ut längst, med TPspelet Globetrotter. De Yngre småbarnsföräldrarna stöp tidigt i säng. Rekreationen fortsatte dag 2 med gemensam vandring Björkliden-Kratersjön-Rallarkyrkogården-Björkliden. En lagom lång tur för delvis otränade deltagare och med tid för gemensam matlagning vid Kratersjön. Matten fick också hålla sitt lilla föredrag om rallartiden och Svarta Björn.

Röse längs leden mellan Björkliden och Kratersjön

Vid Kratersjön

Nu till det farliga: matten kände sig i god form efter alla turer runt ICA, till hundtoaletten och i Gruvbergsskogen med de fyrbenta vännerna på hemmaplan. Så den här vandringen skulle inte bli någon match för henne att knäcka, laddad med 70-talsutrustning av toppkvalité som hon var. Dag 1 gick utmärkt bra, likaså förmiddagen på dag 2. Men det hade regnat på morgonen och stenarna på stigen var slippriga och hala och matten tog det mycket försiktigt. Det var 50 m kvar till Kratersjön, matten studerade stenarna noga, fattade beslut om var fötterna skulle sättas ner och vips! Där låg hon i en hög med ena foten i en obekväm vinkel.

Udda med bandage UTANPÅ kängan, men hade man
tagit av kängan hade den aldrig kommit på igen.

Resten av turen företog matten med en bandagerad vänsterfot, med stöd av en fjällets riddare i form av manlig sjuksköterska som lotsade matten nerför den rätt branta, steniga och delvis hala stigen till Rallarkyrkogården. Sedan blev det enklare att gå även för en något tilltufsad matte, som dock fick åka fyrhjuling den sista kilometern.

Rallarkyrkogården. Många tror att rallarkockan Svarta Björn ligger
begravd under korset för Anna, Norge. Att Svarta Björn var Anna Hofstad
född 1878 från Offersöy i Norge. Men andra säger att under detta kors
 ligger ett spädbarn. Ingen vet säkert. Ingen vet säkert ens om
 Svarta Björn var verklighet eller är en legend.

Nu får de fyrbenta vännerna klara sig med lillmatten som promenadsällskap och så har Meijas matte förbarmat sig över dem också och tar dem med på promenad. Så båda två är nu rätt nöjda efter att ha umgåtts med Meija ett par timmar ute och inne i eftermiddag.

Sens moral:  För framtida fjälläventyr får forntida flickor  fixa framförhållning för fru-kroppen .

Och nästa gång ska de fyrbenta följa med är mattens planering.

Ny blogg

Matte har insett att det finns annat i livet än vi fyrbenta. Så nu bloggar hon om ANNAT också. Kolla in på http://www.tankarinutid.blogspot.com/.  Om ni orkar....

Ibland blir det inte som man tänkt sig. Del 2.

Sollerön.

Nelsson och Kairo planerade en skön hemmavecka med slappa dagar i trädgården, lite skogspromenader och kanske en och annan Frolic om man skötte sig som förväntat. Men vad händer? Istället blev det hundpensionatet nästan en vecka och en massa andra fyrbenta grannar, skogspromenader men inte med matte och lillmatte.
Familjens tvåbenta planerade en släkt-, vänner-o-bekanta- samt turistvecka. Det blev det också i viss utsträckning. Mest misslyckad planering drabbade tonåringen som inte tillfrisknat ännu från sin sommarförkylning. Hon missade/orkade inte med planerad shoppingdag i kungliga huvudkommunen och fick istället tillbringa dagen framför TVn. I övrigt blev veckan ungefär som familjens organisatör/chaufför/bank/sjukvårdare/kartläsare/allt-i-allo hade tänkt sig.
Efter flygresa t o r Norrbotten-Arlanda samt ca 130 mil i bil i mellansverige är familjen nu uppdaterad på hur släkten har det i Södertälje, i Trosa, i Stockholm, på Torö, i Siljansbygden. Både levande och döda har fått besök. Unga såväl som gamla. Friska såväl som sjuka. Några fyrbenta hanns också med.  Lite turism blev det också. Och mitt i idyllen i hjärtat av Dalarna kom beskedet om attentaten i Norge och alla skadade och döda.

Djurlivet i Sörmland.

Ibland blir det inte som man tänkt sig.

Planerad helg: Huligan-Kairo skulle iordningställas på fredagen för utställning x flera under helgen. Först strejkade Metron, sedan funkade Metron men luktade misstänkt bränt, ingen vågade köra den så huliganen fick torkas med handfönen. Blev väl inte helt rak i pälsen om man säger så. Fredag kväll packades större delen av den nödvändiga utrustningen in i bilen och allt var frid och fröjd.
Lördag morgon: tidig uppstigning och frukost före kl 7. Då deklarerar huliganens matte att hon knappt sovit under natten, att hon inte kan andas och att halsen är helt igenkorkad. Efter en kvarts tvekan bestämdes att ställa in lördagens SPKutställning i Överkalix. Den illröda halsen och tillhörande person kurerade sig i soffan hela dagen. Hon gjorde sitt bästa med aktiving av hundarna men det räckte med att sprida ut Frolic för lite nosarbete för hundarna så var hon helt slut.
Söndag: utställning i Piteå och även juniorhandling. Handlern har sett fram mycket mot detta för att ev kunna kvalificera sig till Hund 2011 i Stockholm. Men som det ser ut just nu är beslutet att ställa in (inte ställa ut - hähä) hela morgondagen med förhoppning om att bli frisk snart.

Istället för utställning har Den Äldre Matten ägnat dagen åt att klippa häcken och sedan försökt roa de fyrbenta så gott det gick utan bistånd av Den Yngre Matten. Allt med tanke på att försöka bevara så mycket som möjligt av Kairos välfriserade utseende från fredagen som möjligt mtp ev utställning på söndagen. Men hundarna tänkte inte i de banorna.

De tänkte YES, vi rejsar gräsmattan runt, buskarna runt, rullar runt, kampar om allt möjligt inkl varandras kroppar. Matten tänkte, nä ni ska allt göra något annat också och letade fram de agilityhinder som finns hemma och gjorde en bana enl eget tycke. Kairo har tidigare i veckan visat att agility är en sport för honom.

I expressfart tog han sig runt de fåtal hinder i dålig kondition som den lokala kennelklubben satt upp. Nelsson tyckte att "OK jag kan hoppa över hopphindren och maka mig igenom slalombanan men tro inte att ni får upp mig på något annat". Här hemma blev det hopphinder och tunnlar. Säcktunneln har Nelsson grejat förut men nu sa båda "nää, det där är inget för oss". "Jag kan HOPPA över den", sa Kairo.

Här var det god marginal!

Jag kan jag med!

Den ena tog en annan väg...

För övrigt har matten fyllt på nya fiskar i akvariet under veckan, efter en välbehövlig uppfräschning.

Nu hoppas vi att lillmatte tillfrisknar snart. Hon gjorde ett bra jobb i fredags med huliganens frisyr (fast Den Äldre Matten var den som badade den här gången). I morgon ska bilen tömmas på utställningsgrejer, Piteå slipper konkurrensen av huligan-Kairo.

Midsommar

- Inte sju sorter men ändå.
Midsommarbuketten.

Vi har träffat Meija, den mycket vänliga labradordamen var på besök hos oss på midsommaraftonen med sina tvåbenta. Kairo blev omåttligt kär i Meija och lämnade henne inte en sekund. Till slut blev han instängd i  hallen ett tag. Lillmatte var bortrest. Meija försökte bada i dammen, som nästan är mindre än hon i storlek.

Matte har ikväll sett två mycket olika TV-program, troligen repriser båda två.

1."Extrema pudlar": Säga vad man vill om pudlar men det är ett släkte som kan se ut precis hur som helst. Och tycka vad man vill om rosa pudlar, randiga pudlar, lejonpudlar, kamelpudlar, röd-gul-blå-gröna pudlar och i alla upptänkliga frisyrer - men mågsidigt utseende kan pudeln ha, och mattarna var oerhört skickliga med sax och klippmaskin. Och när de inte stod på trimbordet verkade dessa pudlar trots allt att leva ett vanligt hundliv med träning och som sällskapshundar.

2. "Vad är en människa?": Psykiatern, professorn och kriminalromanförfattaren Åsa Nilssone svarade på frågor och samtalade med Fredrik Lindström om känslor och varför de tvåbenta reagerar som de gör i olika situationer. Mycket intressant. (Dessutom är Åsa Nilssonne ägare av powder puff-tikarna Zelda och Nemi som hon tränar i bl a freestyle. Hennes blogg http://www.valpenborderline.blogspot.com/  rekommenderas).

Så här ser två mindre extrema pudlar och en labrador ut:

Kairo och Meija.

-Ger du dig, eller?

Vi gratulerar!





Lillmatte

                                                                                                                                                                                                                     

Ja nu måste jag få skryta lite om min lillmatte. Vi är väl inte alltid de bästa vännerna men idag måste jag ändå gratulera henne med några extra voff-voff. Hon har idag fått diplom som en av skolans två bästa elever, den andra var hennes bästa vän. Båda har idag gått ut nian med toppbetyg och fick skolans utmärkelse för  "enastående prestationer och utmärkta studieresultat under skolåren 7-9".

Råneälven

Nationaldagsfirande

Förra helgen ägnade vi åt att dels göra en utflykt i skogarna utanför sta´n, såg massor med stormfällda träd som tromben som drog fram här på lördagen fällt. Vi hann också grilla korv, kuta i skogen, beundra Råneälven på några forsande sträckor. Och dagen därpå var det dags för lillmatte att spela i orkestern igen på nationaldagen. Och den här helgen skolkar vi från den planerade utställningen i Vännäs. Ingen orkade åka, alltför långt, alltför varmt, alltför trötta hälsar matte och lillmatte.

Valpmöte och vårtankar från matten

Kvällsprommisen gick (som så många gånger förr) runt ICA Kvantum, enda skillnaden var att husse var med ikväll, det brukar han inte vara. Husse är inte så snabb så rundan tog en bra stund, särskilt som husse också skulle göra ett inköp i butiken.
Pudelekipaget väntade utanför. Ett utmärkt tillfälle för de två pudelkillarna att träna passivitet. Och för matten att få gråa (fler) hår. Killarna och matten parkerade sig på handikapp-parkeringen precis utanför ingången. Där passerar även efter kl 20 en hel del folk. En motorcykel knattrade in och parkerade på andra sidan. Visade sig att under hjälmen doldes en arbetskamrat till matte. Nelsson var inte sen att skälla ut denne skinnklädde man, fast dessförinnan var han faktiskt tyst. Kairo var tyst, men omåttligt nyfiken. Killarna fick träna på sitt, det gjorde de med bravur, och ligg funkade också, åtminstone för Den Äldre Erfarne. Den Yngre Nyfikne hade betydligt svårare med detta moment. Särskilt svårt blev det när världens sötaste lilla bruna labradorflicka endast tio veckor gammal passerade på fem meters avstånd. Då kunde varken Den Äldre eller Den Yngre hålla sig längre. Kairo LEKSKÄLLDE av lycka och kastade sig framåt, kopplet höll honom kvar. Den lilla labradoren klämde ur sig några prövande läten också, lät som hon var glad, såg inte på något sätt skrämd ut av pudelkillarnas (på behörigt avstånd) ivriga intresse. Nelsson lugnade faktiskt ner sig snabbt, men Kairo --- oj vad han längtade efter att leka med minilabrador!
Och tufft blev det att sedan tvingas gå samma väg som Den Lilla Söta en bit efter innan pudelkillarna med husse och matte svängde av.
Kvällarna blir längre nu. Matten njuter av ljuset som kommer tillbaka. Vad skönt att slippa reflexer, man kan gå ut med hundarna vid 20-tiden och det är fortfarande ljust. Och snön har smält så fort så man nästan kunnat se hur den försvinner minut för minut. Mattes rabatt har tinat fram, och snabbt är alla lökväxter på väg upp, det spirar både här och där. Fantastiskt! Och vinterjackan är snart ett minne blott, instoppad i garderoben. Läderstövlarna får kanske hänga med ett år till, men sjunger nog egentligen på sista versen. Nylandsbäcken i närområdet porlar nu för fullt av brunsörjigt vatten, kommer närmast från travbanan. Träsket känns synnerligen osäkert att ens tänka på att vistas på nu. Isarna börjar tunnas ut, släppa från land.
Och pudelkillarna är fulla med sand, det går inte att hålla jämna steg med det de drar med sig in. Man dammsuger men  fem minuter senare känns golven som om de aldrig vore städade. Matten letar efter städhjälp för att överleva....

Bortrest

Inte Stockholm!!!
Men vilken stad kan det tänkas vara?
Ledtråd i högerkant av bilden!

Matten har varit bortrest ett och ett halvt dygn på snabbvisit i Kungliga Huvudkommunen. Centrala Stockholm en fredageftermiddag är ingen höjdare när man är van vid det något lägre tempot i landsorten, att inte behöva knuffa sig fram, hålla in tårna så man inte blir överkörd av en buss när man väntar på grön gubbe. Fast det är klart: Hötorget med massor av blommor i torghandeln, spirande tulpaner i riset under buskarna i parkerna och nå´n enstaka blommande krokus - det kan inte Norrbotten erbjuda den 25 mars. Nää, här är det blankslipad skarsnö som glittrade i ljuset från gatubelysning i den i övrigt mörka marskvällen när pudelkillarna och matten tog kvällsprommisen. Mycket att nosa på för pudlingarna, nu när dikeskanterna är framplogade och trottoarerna snöfria men ännu förrädiskt hala av fruset vatten.

Förutom en krokus och några tulpanblad bjöd Stockholm på hård vind, kyla, sol och späckade kursdagar förlagda till Bonnierhuset. Nu kan matten ännu mer om ADHD och konstaterade på hemvägen att Arlanda Express kör som max minst 205 km/tim. Ujujuj. Och inget säkerhetsbälte har man.

Väl hemma igen har matten skummat Pudelnytt och låtit sig impas liiite av den ståtliga Rocky på framsidan.

Imorgon ska pudlingarna vakta labradåran en stund. Ja, de ska ha lite hjälp av matten också.

Har ni saknat oss i cyberspace?

Nää, kanske inte... Men de tvåbenta i familjen flydde snön och kylan ett tag till det här:

Förfriskningar på flyget.

Innerträdgård på hotellet,

Maspalomas.

Sent på eftermiddagen kan man få ha poolen för sig själv.

En av de andra poolerna, precis utanför vår balkong.

Okänd blommande buske.

Det var en avkopplande vecka för de tvåbenta. Familjens fyrbenta tillbringade veckan på hundpensionat och hade en hel del att göra med att hålla reda på övriga dagis- och pensionatshundar. De fyrbenta visste inte till sig av glädje när de tvåbenta äntligen kom hem igen.
Så har vardagen tagit vid igen och matten har återupptagit jobbet, hussen försöker hålla ställningarna i hemmet, tonåringen släpar sig till skolan igen och de fyrbenta gör sitt bästa för att förgylla vardagen för de tvåbenta.
Medan familjens tvåbenta lapade sol på Gran Canaria valde kung Bore att dra sig tillbaka något och snöhögarna krympte, matten insåg till sin glädje att hon inte behöver anlita någon för att skotta taket - snön hade sjunkit undan rejält där också. Idag lördag har det varit kanonväder, ett par grader kallt och strålande sol. De fyrbenta fick en förmiddagspromenad på träsket där oväntat labradåran också dök upp så det blev en del rejsande till Den Svarte Ynglingens stora glädje. Den BruneVuxne rejsade han med, men ett snäpp lugnare. Labradåran höll sig till den som hade mest hundgodis när hon inte höll undan så gott hon kunde för de två krulltottarna.
Den Brune är badad och fönad med Air Force Commandern. Han är rolig, Den Brune, efter en del rejsande efter handdukstorkningen stod han och ville upp på trimbordet! Han gillar att bli fönad även i den orkan som sprutar ur Commandern, men han gillar INTE att badas! Imorgon blir det klippning, han har en förfärande pälsmängd nu.
I solskenet mitt på dagen skottade matten lite snö medan de fyrbenta förlustade sig i trädgården. Lite sitt, stanna kvar, hann de träna också.

På spången över bäcken i närområdet.

-Vi kan faktiskt sitt - stanna kvar - i vår trädgård trots att en hund
skäller utomhus ett par hus bort.