Drefvikens Fred Astair

Drefvikens Fred Astair
Nelsson

måndag 28 februari 2011

Äntligen!


Medan det fortfarande var kallt, två veckor
sedan. Gruvberget innan skotrarna
dök upp. Nelsson närmast, Kairo
sitter fint vid sin matte.
 1. Datorn är åter i funktion, lillmatte jublar, skammens rodnad på mattes kinder har dämpats något (matten hade tryckt in en sladd i fel uttag i modemet, vilket hon upptäckte efter att ha köat ca en timme hos Telias support, därefter kopplats runt till tre olika supportrar och låtit sin ilska gå ut över den sista som förklarade att felet satt i modemet, hon skulle skicka ett nytt- hehe).
2. Den bitande ishavskylan som envist hängt kvar kring -30 här i flera veckor har äntligen gett med sig. Igår vaknade närområdet till -2 grader, strålande solsken och frampå dagen plusgrader och DAGSMEJA! Härligt att vara ute med hundarna. Och inte en snöflinga föll som behövde skottas bort!
3. Vårtecken 1: sidensvansarna invaderar äppelträdet och kastar tinande småäpplen på vardagsrummets fönster.
Sidensvans i äppelträdet.
4. Vårtecken 2: snösvängen har börjat isriva gatorna här i närområdet, ett säkert vårtecken!
5. Matten är ledig från jobbet några dagar, så bloggandet kan ske nattetid(!).

Idag har de fyrbenta rejsat på träsket  en stund tillsammans med labradåran. Den svarte ystre tonårspudeln drog fram så det stod härliga till. Oj vad han kan hålla igång! Stackars labradåran fick en mycket närgången uppvaktning av denne 10-månaders pudelkille som plötsligt upptäckte att han är hane och labradåran är av motsatt kön, hormonerna har börjat spela i koppen på denne yngling. Den Distingerade Brune höll sig till matten och kom på inkallning flera gånger, klarade t o m en passerande skidåkare utan att få fnatt. Tänk vad lite köttbullar kan göra!

Rallylydnadskursen är slut. Ekipaget fick diplom, trots att Nelsson hade en stark förkärlek för betonggolvet i lydnadslokalen framför allt som skulle läras in. I hallen hemma är Nelsson ett under av duktig lydnadspudel. Han älskar att träna just i hallen. Båda killarna har lärt sig att sitta i och på en blå plastbytta. Det är nästan trängsel om vem som ska få den åtråvärda platsen när byttan kommer fram.

Pudlarna har rejsat i trädgården också, allt medan matten försöker hitta lämpliga ställen för all snö som ska flyttas från infart och gången till någon bättre plats.
Kairos älsklingsplats i trädgården, Nelsson på väg ner.

Ibland lyckas man fånga dem båda stilla-
sittande i trädgården.

Meija, Nelsson och Kairo - på Svartbyträsket lyckades
de sitta still en kort stund med lite lock och pock.
Att det ska vara så svårt att fotografera svarta hundar mot snö!
                                      

Efter en timmes rejsande i 0-gradigt väder i snön ser man ut så här.
                                     

söndag 13 februari 2011

Ingen kontakt

..med omvärlden. Det är så de fyr- och tvåbenta lever just nu. I den fasta telefonen tutar upptaget när man ringer in, ut är linjen helt död - oavsett vilken telefon som används i hemmet. Och trots att matten bytt ut alla upptänkliga (dvs två) sladdar till datorn och modemet så vägrar den att få kontakt med internet. Så här finns ett fel som övergår mattens förstånd.

Det finns vissa misstankar att en viss svart fyrbent smidig, snabb, vig, nyfiken,  inte helt rumsren, inte-rädd-om-sitt-eget-liv snart 10-månaders mellanpudel har med problemet att göra. Men misstankarna har inte kunnat verifieras ännu. På fredagen utmanade han åter högre makter genom att helt enkelt kissa på en sladdosa. Det blinkade till, TVn slockande, lampan slocknade, en propp gick, det luktade fruktansvärt bränt --- men den fyrbente var lika glad för det. Matten undrar nu om detta kan hänga ihop med den helt utdöda telefon/bredbandsuppkopplingen. Långsökt kanske, men vem vet?

Idag är det minus 20 eller kallare. Kort prom på förmiddagen och matten uppdaterar sig nu via jobbets dator. Igår fick pudelkillarna träffa labradåran och rejsa på isen i stan ett tag, sedan social passivitetsträning på hundfiket. Där kollade de in ett par tjusiga howavarts, en flatte och en goldentjej.

torsdag 3 februari 2011

Fastnaglad

...det var vad Herr Pudel Nelsson var igår på rallylydnadskursen del 3. Ja, alltså inte fastnaglad vid mattes sida eller så utan mer då fastnaglad med nosen vid golvet. Inte ens den mest smaskiga falukorv intryckt i Nelssons snok underifrån i konkurrens med betonggolvets mystiska dragningskraft lyckades locka honom från betongens frestelser. Matten slet sitt hår, svettades och försökte se oberörd ut när hon slet i sitt eget mentalas yttersta gräns (nej, inte i kopplet, det ska vara LÖST HÄNGANDE i rallylydnaden, ja, jo lite kanske) för att få kontakt med Herr Pudel. Han tyckte inte rallylydnad var vad han ville ägna kvällen åt. Lite pliktskyldigt gick han ändå med på några vänstersvängar, träning av bakdelskontroll och på slutet en liten bana med rallylydnadsskyltar som faktiskt - med tanke på betonggolvets starka frestelser osynliga för det mänskliga ögat - ändå gick skapligt. Resten av hundarna var som vanligt fokuserade på sina mattar. Men en storvuxen hanne har den pinsamma egenheten att lätta på blåsans tryck inomhus. Det har han gjort varje gång hittills. DET gör i a f inte Nelsson!
För övrigt har Ekipaget ägnat sig åt snöskottning, pudelpromenad med den bångstyrige Kairo som sällskap, matten har fyllt x antal ojämna år och fått en radio, tårta och blommor. Snöskottning igen. Och igen!
Kvällspromenad i mörkret och -15 grader.

Mestadels ser det ut så här.
Och så kan matten avslöja att den vilde Kairos attacker på hemmets sladdsystem ledde häromdagen till totalt utsläckt bild på den TV som matten och hussen mest använder. Kairo hade prövat sina tänder på antennsladden. Här får man ta till sina tekniska kunskaper och en hel del tålamod tänkte matten och grep sig arbetet an ikväll. Resultatet:

Inte är det vackert, men TVbilden
kom tillbaka i god kvalité.
Matten funderar nu över om hon ska sadla om till TV-reparatör?