Drefvikens Fred Astair

Drefvikens Fred Astair
Nelsson

onsdag 22 september 2010

Varför just det namnet?

Snazzys Florence , 2005-2008. Här ca 15 v.

FLORENCE: Hon hade redan sitt namn från uppfödaren och fick behålla det, även om vi (lillmatte) egentligen tänkt Stella. Men vi tyckte Florence passade henne bra. Hon var familjens första hund, en vit boxer. Sanslöst charmig, energi som få och fick flytta tillbaka till uppfödaren efter knappt ett år. Där levde hon resten av sina dagar, fick somna in som 3-åring p g a hörselproblem och svåra tassbekymmer.

Drefvikens Fred Astair,  f 2007-03-30.
"Nelsson", 10 v.
NELSSON: Han skulle också heta Stella men det gick ju inte eftersom som han är en hane. Grannens hanhund hette Fille och matte tyckte att Nisse skulle vara fint, lillmatte höll på att skratta ihjäl sig, varpå matte föreslog Nilsson - ännu värre skratt. och dessutom hette ju ett antal av grannarna det men lillmatte kom då på Nelsson. Och sedan var det ju inte helt fel att ha samma namn som en frihetskämpe Nelson Mandela och en amiral Lord Nelson. Förresten har en av familjens resväskor namnet Nelson också. Nelsson är numera en Pudelherre i Sina Absolut Bästa År. Han har påknapp och avknapp och en avmätt inställning till delar av livet.

San-Jo-Les Kairo,  f 2010-04-26. Ca 16 v.
KAIRO: Han skulle också heta Stella men namnet stötte återigen på patrull p g a könet. Så när det stod klart att en av hanarna i kullen skulle flytta hem till Nelsson så fick vi bestämma vilket av de tänkta namnen som han skulle ha, och valpens blivande matte valde då Kairo (de övriga var Korfu, Kansas, Kalix, Kabul). Och så blev det även tilltalsnamnet för denne ystre kille. Kairo har också av- och påknapp men hans tempo överstiger allt familjen hittills sett.

Och sist men inte minst.....

Maj-Britt, Maja , Majan,  Majsan -
kärt barn har många namn .
 10 årig hemmaLucia 2005
 MAJ-BRITT: Mormor kallades Britta hela sitt liv, men hette egentligen Maj-Britt. Farmor kallades Maja, hette egentligen Maria. Valet var enkelt när en flicka såg världens ljus 1995. När hon så småningom kom i dagisåldern skulle hon kunnat ge vad som helst för att istället få heta Britney Spears eller möjligen Linda.

Work-a-thon

Vad är det? Det undrade vi med och  Ekipaget (det Äldre) drog iväg till Lokala kennelklubben under kvällen för att kolla och äta en hamburgare (det sistnämnda gällde enbart tvåbenta, tråkigt nog för En Pudelherre i sina bästa år). Nu var vädrets makter inte helt vänligt inställda så regnet hängde i luften och mörkret lägrade sig snabbt. Det blev inte så mycket grillande och Work blev lite reducerat. Vi gick i a f en hinderbana av militära mått, men med en mer folkligt anstrykning eftersom militären har lämnat området för några år sedan och alltihop har blivit öppet och modernt med olika verksamheter som kennelklubb, retro café, militärmuseum och en del annat.

Hinderbanan bestod av: hopphinder, tunnel, en kraftigt lutande "vägg" som slutade i en lodrätt vägg där man INTE skulle hoppa ner - det förstod inte Pudelherrn, han som är i sina bästa år. Nää, han tog glädjefyllt plats i mattes uppsträckta armar men bara delvis, hoppade glatt ner. Så blev det en slags slalombana där Pudelherrn fick gå bakom sin förare och man mötte samtidigt andra ekipage mycket nära. Så fanns det några små stubbliknande föremål men de var för hala att gå på, så det blev slalom där också. En balansgångsbana i flera vinklar fanns också. Den klarade Pudelherrn galant, eftersom vi övade in just det på förra valpkursen medan vi väntade på att Kairo skulle träna färdigt. Där finns nämligen en grillplats med smala plankor/bänkar runt. "Hopp upp" några gånger, klicker och Frolic. Det tog tio minuter innan Nelsson hade lärt sig att går runt hela inkl passera de lite trixiga hörnen utan att hoppa ner. Det hade vi stor nytta av ikväll.

Agilitybanan som vi prövade sedan var dock ingen höjdare enl Herr Pudel. Ja hopphinder av olika slag är inga problem, men A-hinder, vippbräda och liknande är inget för Herr Pudel.

Ett plus i kanten gav matten till Herr Pudel för hans uppförande mot de övriga hundarna ( ett gäng sibirian huskeys, en gammal goldenkille, en schäfer, några tibetanska spaniels): Nelsson skällde visserligen ut dem några gånger men klarade dessemellan att gå fot (i det närmaste) och snyggt och prydligt befinna sig vid mattes sida UTAN att tävla i drag med draghundarna.

F ö håller trädgården på att genomgå en metamorfos. Motorsågsmassaker kan det också kallas. Matte har hyrt in en firma som håller på att förvandla den något igenvuxna baksidan, framsidans buskar och träd, baksidans jätteträd m m till mer TRÄDGÅRD än igenvuxet kalhygge. Matte ser framför sig hur oceaner av tid hade gått åt om hon skulle gjort allt själv. Man kan säga att det skulle ha varit ett övermäktigt projekt för den här matten. Nu börjar det likna nå´t i a f. Jättegranen har fått sina nedersta grenar kapade - plötsligt ser man marken därunder. Hallonhäcken har blivit en häck igen. Häggarna har glesnat betänkligt. Svartvinbärsbuskarna och krusbärsbusken har krympt till något knappt synbart närmast marken, liksom den jättestora men fruktansvärt risiga nyponrosen. Äppelträden kan man skönja himlen genom igen. Och än är det inte klart....
-Aaaoooh!

söndag 19 september 2010

Just nu

.. lillmatte kör lydnad i hallen: - Kairo, sitt! Nelsson sätter sig. - Nelsson, puss! Kairo försöker ta klickern.
- Time out! Nelsson och Kairo mäter sig mot varandra. Och ut på tomten för att rejsa en stund.

Hoppas ni alla kära läsare har gjort er medborgerliga plikt och röstat idag. Det har vi gjort här. Nelsson fick följa med på en 1,5-timmes promenad till och från vallokalen. Där fick han träna platsliggning medan husse var in och röstade. Många saker att kolla på: bilister, cyklister, valsedelsutdelare, folk som kom och gick. Det blev två 2-minuterspass medan husse röstade. Gick mycket bra, fast matte stod ju på koppellängd förstås. Där utanför sporthall, badhus och polisstation törs man inte ha hunden lös.

Vad jag röstade på???? Ja, jag kan säga så mycket som att sakfrågorna var inte det som avgjorde, utan snarare de ideologiska grunderna som sitter i sedan barnsben. Och så personröstade jag på yngre kvinnor i alla tre valen.

På eftermiddagen har vi varit i Gruvbergsskogen. Först en promenad med hundarna lösa i olika omgångar, vill inte ha ett okontrollerat rejsande med de två pudelkillarna i full frihet. Nelsson är visserligen skapligt bra på inkallning numera men skulle tro att han har glömt det mesta i ett rejsningsläge med Kairo. Sedan fick Nelsson gå ett spår med 5 apporter och en slutapport, vet inte hur långt det var men det tog nog 20 min för honom. Gick jättebra om jag får säga det själv. Nelsson tog de tre första, passerade 4an och 5an men jag visade dem och vi lekte lite med dem och slutet tog han. Sen blev det köttbulle och Frolic.

Nu väntar sjömansbiffen. Nelsson har knoppat in igen på hallgolvet. Kairo lyckades blöta ner hela sig själv genom att rulla runt i den nyklippta gräsmattan, som fortfarande var lite fuktig efter några regndroppar tidigare idag, och få hela pälsen fullproppad med gräsklipp som pricken över i utanpå kvistar och barr från skogen. Han vistas på trimbordet nu.

Morsning korsning. Ikväll blir det valvaka framför TVn.
-Var är godiset?

Dragkamp! Jag ger mig aldrig!

Nelsson tränar platsliggning i skogen,
med Kairo och lillmatte som störning.

lördag 18 september 2010

Täfteå

SPK Täfteå 2010-09-12
San-Jo-Les Kairo
Så har Ekipaget och Det Yngre Ekipaget gjort en repris på resan till Täfteå förra helgen. Denna gång var Den Äldre Pudelherrn - han som är i sina bästa år - inte uppfluffad för uppvisning, nej det var Den Yngre som fluffades den här gången. Han i sina bästa år fick tillbringa en del av dagen med att kolla fotboll från bilen istället medan Den Ystre Valpen fluffades av uppfödaren och visades av sin matte. Och slog sin kullbroder! Båda fick dock HP och tävlade  vidare om bästa valphane. Kairo blev 2a bästa valphane, på målsnöret blev han slagen av Hitmakers (har glömt namnet) och kullbrodern Korfu kom 4a. Kairos kritik var outstanding positiv!

Natten före utställningen tillbringades på hotell i Umeå. Både Nelsson och Kairo skötte sig skapligt. Kairo kissade inne en gång (lämpligt nog på de av Nelssonmatten utlagda tidningarna) och hann också med en rejäl repa i hotellkorridoren i full frihet i extremt högt tempo, fångades upp i full karriär av Nelssonmatten. Tur inte dörren mittemot öppnades, där bodde domaren från föregående utställning. Nelsson skällde under natten på något obefintligt, matten tvingades lugna honom genom att själv krypa ihop på golvet och konstigt nog slumrade till där en stund.

F ö går livet vidare. Nelsson har haft det urtråkigt eftersom matte varit borta på planeringsdagar med jobbet. Nelsson såg det som sin uppgift att vakta hallen och ytterdörren hela natten OM matten nu skulle komma hem. Han blev väldigt glad då matten till slut kom, på eftermiddagen. Det blev även Kairo som visade sin glädje över sakernas tillstånd genom att kissa i husses säng...  Tur det finns tvättmaskin!

Nu ska matten vara lite höstledig några dagar. Kanske bloggandet får lite fart igen.
En något oordnad samling valpar och handlers!
Kairo nr 2 från vänster, kullbrorsan Korfu skymd.

tisdag 7 september 2010

Socialträff med lydnadsträning

Ekipaget Den Äldre Pudeln och Den Äldre Matten var till socialträffen på Lokala kennelklubben ikväll. Där var en samling hundar av olika sorter, mattar och några få hussar.  De flesta tränade utställning. Den aktiviteten har det här ekipaget slutat med så det blev istället lite lydnadsträning med störning. Störningen var de 10-talet hundar som tränade utställning på samma gräsmatta som Ekipaget tränade inkallning, platsliggning och fotgående. Det gick förvånansvärt bra, med störningarna alltså. Matten var imponerad över Pudelherrn som låg kvar i 1 min trots alla hundar 25 m bort + en schäfer med matte lite längre bort som också verkade träna platsliggning. Det är klart - man kan inte säga att Pudelherrn till fullo koncentrerade sig på Matten. Njaeä - lite koll mot de andra hundarna och snosande i gräsmattan runt sig kunde han inte låta bli. Men han låg ju i a f kvar.
Nu har Matten studerat Tävlingslydnad - med sikte på 10an,  och insett att det Nelsson ägnade sig åt under träning av platsliggning var rena SEMESTERN. Så nu ska här tränas platsliggning med uppgiften "hakan i backen och håll koll på godiset".
Och så träffade Ekipaget en boxer - matten fick något längtansfullt i blicken...

söndag 5 september 2010

PREMIÄR!

-Puss på Dig, domaren!
Kairo har debuterat i utställningsringarna. Norra Norrbottens Kennelklubbs inofficiella utställning i Överkalix på lördagen, med Nils-Arne Törnlöv som domare, fick se EN pudel tävla. Det var Kairo! Han och hans matte placerade sig som 3a i Valpklass 1-finalen och de var MYCKET nöjda båda två.

Kairo med några av konkurrenterna.
Stolt matte och Kairo som BIS3a i Valp1.
Snygg va?!
Men gammal är ändå äldst och det är väl ingen konst att visa upp sig och stå snyggt!

torsdag 2 september 2010

Trötta!

Ikväll har familjen två trötta pudlingar! Den Äldre har tillbringat dagen på hunddagis, för att ge husse lite frid och bara behöva ta hand om en pirayapudel. Att vara på hunddagis kan vara jobbigt. Många att hålla reda på. Man blir trött i knoppen. Och till råga på allt avslutades dagen med att Den Äldre fick delta lite på sidan av i Den Yngres valpkurs. Det blev ett par timmar med promenad i relativt okänt område, lite LYDNADSträning utanför hockeyrinken där valpkursen höll till - dessutom idag i dubbel upplaga. Riktigt många småvovvar att kolla in för Den Äldre. Nu fick han ju inte kolla, skulle ju träna själv. Och störd blev han, av okända barn och annat. Vila i bilen ett tag tillsammans med pirayapudeln och sedan fortsätta träna lite till utanför hockeyrinken. Och som pricken över i: på den till slut tomma hockeyplan fick Den Äldre blivande Lydnadspudeln köra en lång inkallning i expressfart, i ren glädje tog han sedan en inkallning åt andra hållet också och en till till matte. Sedan platsliggning som kunde ha varit bättre.

Den Yngre har under dagen terroriserat husse i sin egenskap av herre på täppan. Och på kvällen då valpkurs med MÅNGA valpar eftersom man fick dela planen med en annan valpkurs en stund. Det var kontakt, inkallning, inte-ta-av-godiset-i-godisskålen, passivitet och annat som tränades. Och väl hemma igen blev det öronrengöring på trimbordet och rensa grums från ögonen efter att man ätit kvällsmaten. TRÖTT!