Drefvikens Fred Astair

Drefvikens Fred Astair
Nelsson

söndag 11 september 2011

Farliga fjällen för flicka från forntiden

Lapporten från Björkliden
med fjället Nuolja i förgrunden.

Silverfallet
Matten har ordet: Jobbet for till Björkliden i arla morgonstund häromdagen. Arbete på tåget och rekreation vid framkomsten. Rekreationen bestod av vandring till Silverfallet och stranden vid Torneträsk, en promenad som först gick nerför i 2 km till stranden. Torneträsk mötte som ett annat hav med hård vind och rejäla vågor som skummade mot stranden. Där intogs varma-koppen-och-smörgås-lunchen, innan kosan ställdes uppåt igen och samma 2 km avverkades innan det blev slappartid före middagen.

Höstfärger vid Torneträsk

Torneträsk

 På kvällen var det De Äldre (matten m fl) som höll ut längst, med TPspelet Globetrotter. De Yngre småbarnsföräldrarna stöp tidigt i säng. Rekreationen fortsatte dag 2 med gemensam vandring Björkliden-Kratersjön-Rallarkyrkogården-Björkliden. En lagom lång tur för delvis otränade deltagare och med tid för gemensam matlagning vid Kratersjön. Matten fick också hålla sitt lilla föredrag om rallartiden och Svarta Björn.

Röse längs leden mellan Björkliden och Kratersjön

Vid Kratersjön
Nu till det farliga: matten kände sig i god form efter alla turer runt ICA, till hundtoaletten och i Gruvbergsskogen med de fyrbenta vännerna på hemmaplan. Så den här vandringen skulle inte bli någon match för henne att knäcka, laddad med 70-talsutrustning av toppkvalité som hon var. Dag 1 gick utmärkt bra, likaså förmiddagen på dag 2. Men det hade regnat på morgonen och stenarna på stigen var slippriga och hala och matten tog det mycket försiktigt. Det var 50 m kvar till Kratersjön, matten studerade stenarna noga, fattade beslut om var fötterna skulle sättas ner och vips! Där låg hon i en hög med ena foten i en obekväm vinkel.

Udda med bandage UTANPÅ kängan, men hade man
tagit av kängan hade den aldrig kommit på igen.
Resten av turen företog matten med en bandagerad vänsterfot, med stöd av en fjällets riddare i form av manlig sjuksköterska som lotsade matten nerför den rätt branta, steniga och delvis hala stigen till Rallarkyrkogården. Sedan blev det enklare att gå även för en något tilltufsad matte, som dock fick åka fyrhjuling den sista kilometern.

Rallarkyrkogården. Många tror att rallarkockan Svarta Björn ligger
begravd under korset för Anna, Norge. Att Svarta Björn var Anna Hofstad
född 1878 från Offersöy i Norge. Men andra säger att under detta kors
 ligger ett spädbarn. Ingen vet säkert. Ingen vet säkert ens om
 Svarta Björn var verklighet eller är en legend.
Nu får de fyrbenta vännerna klara sig med lillmatten som promenadsällskap och så har Meijas matte förbarmat sig över dem också och tar dem med på promenad. Så båda två är nu rätt nöjda efter att ha umgåtts med Meija ett par timmar ute och inne i eftermiddag.

Sens moral:  För framtida fjälläventyr får forntida flickor  fixa framförhållning för fru-kroppen .

Och nästa gång ska de fyrbenta följa med är mattens planering.

2 kommentarer:

Erika sa...

Aaaah, vilket lysande inlägg, fullt av alitterationer och fantastiska bilder. Tack för att du ger oss andra en glimt av det vackra norröver! Och så hoppas vi på en snabbt tillfrisknad mattefot!

Majsan sa...

Hänförande vackert där! Ska övrtala maken att det måste bli ett mål för oss ngn gång framöver. Hoppas foten kryar på sig hyffsat fort.