Träna här och där

Matten har varit lite ur form för att uppdatera på sistone.  Ur form = lite slö och oinspirerad för just denna aktivitet. Men nu skärper hon till sig igen och summerar senaste veckans små händelser.
Nelsson var till Hästkliniken förra veckan, konstigt nog. Han är visserligen stor för att vara en mellanpudel men HÄST har han ännu inte blivit. Nä, praktiskt nog har Travbanan i det relativa närområdet till sig anslutet ATG Hästklinik som även tar emot hundar och katter. 5 min bort med bil, 15 min till fots, att jämföra med Gammelstads djursjukhus 25 min bort med bil och till fots --- tja, en dagsetapp. Så valet var lätt när Herr Pudels öron skulle undersökas. Mycket riktigt, öroninflammation igen. Surolankuren fortsätter. Är betydligt bättre nu.
På promenaderna tränas nu Herr Pudel i grundläggande lydnadsmoment. D v s det matten tror är grundläggande.
1.Sitt, stanna kvar - matten förflyttar sig 15 m bort och kallar in Herr Pudel som kommer som skjuten ur en kanon, gör ett studshockeystopp en halvmeter bakom matten och dunsar ner med rumpan invid mattes vänstra sida. Sätter sig GANSKA rakt. Denne Herr Pudel älskar att komma på inkallning i denna form (annat är det i andra sammanhang, där Herr Pudel ibland har egna åsikter), särskilt om sträckan är tillräckligt lång för att hinna få upp farten.
2. Sitt, ligg, ligg kvar. Matten förflyttar sig 15 m eller så och står blickstilla. Herr Pudel vilar blickstilla med koncentrationen lite här och där. Matten räknar till 40 sek och vänder sedan åter. Rundar herr Pudel och påminner honom samtidigt om att ligga kvar. Matten parkerar sig invid Pudelherrn och kommenderar sitt, vilket Pudelherrn ibland (ofta) redan räknat ut att han förväntas göra och därför är liksom liiiite före... Om matten tycker att det verkar bli för svårt för Pudelherrn kortar hon in avståndet men ökar istället ut tiden till 60s.
3. Gå fot. Matten parkerar Herr Nelsson i det hon tror är utgångspositionen och kommenderar sedan fot. Herr Pudelnelsson går då uppmärksamt vid mattens vänstra sida, blicken riktad mot mattens övre delar, som matten gör sitt bästa att hålla upprätt, stirrandes i fjärran men sneglandes mot Pudelnosen därnere för att kolla var han finns. Han är faktiskt duktig på detta, några steg kanske 5-10.
4. Apporten. Tränas inomhus att bara greppa. Ett av problemen här uppstår då den Yngre Pudelgenerationen är superintresserad av allt som den Äldre gör och gärna också deltar. Utomhus är den Yngre inte med.
Ja, så där håller de på. Promenerar, uträttar ett och annat behov (den fyrbente, ej den tvåbente) och sedan avbrott för lydnadsträning på fotbollsplan, på tvätteriets stora och på kvällen ödsliga gräsmatta och parkeringsplats, på skolans hockeyplan, på den kommunala gräsmattan utanför den egna villatomten, eller vart promenaden nu tar vägen. Lite små störningar blir det, barn som hoppar studsmatta en bit bort, på avstånd enstaka passerande cyklister och fotgängare, en hund som skäller någonstans osv.

Kairo och hans matte på valpkurs.
Kullbror Leo syns nästan inte i bakgrunden med sin matte.

Den Yngre Pudelgenerationen har också påbörjat sin träningskarriär med sin egen matte i Valpskolan. Där har de träffat på ett 10-tal små vildar av diverse raser, bl a Kairos kullbroder Leo. Så finns där också två beaglar, två cavalier king charles spaniels, ungersk vizsla (hur stavas nu detta?), dvärgschnauzer och någon mer. Kairo och hans matte har fått visa en del moment för övriga kursdeltagare. Den matten var rätt stolt över sig själv och Kairo efter första kurstillfället. Snart, på lördag, ska de visa vad de går för på inoff utställning. Den Äldre Pudelgenerationen har fått köra sitt lydnadsträningsprogram på Valpkursens träningsplan när de haft paus. Extra svårt/nyttigt blev det den gången labradåran Meija var med som störning. Hon fick sig lite lydnadsträning hon med, och det blev VÄLDIGT jobbigt för Herr Pudel att titta på. Så otroligt synd det var om honom då. Sitta fastknuten i ett hockeymål och kolla på DEN EGNA matten som tränar med en labradortant, hur kul är det på en skala?

Det är nästan omöjligt att få med båda på samma bild, särskilt utomhus,
så då blev det så här.

Skogen idag

Ja, vi började med en kort tur runt närmsta villakvarter. Då träffade vi på grannens labradordam Molly och jag fick så stor lust att krypa in genom deras staket. Matte märkte detta och lyfte helt sonika över mig. Så fick vi leka en stund. Labradorer är enl min mening ett trevligt släkte, men ack så slöa. Efter några varv la hon sig ju bara. Men vi hade kul i alla fall. Hon reste sig igen och vi drog några repor till på deras gräsmatta.

Sedan for vi till Gruvbergsskogen en stund. Kairo ska tränas på att vara lös i skogen, så vi fick varva lite vem som var i koppel och vem som fick springa. På slutet fick jag gå ett spår med tre apporter och en leksak. Inte så långt, kanske 200 m. Ja, det var kul, kunde knappt vänta på att få komma iväg medan matte höll på och trasslade upp linan. Matte hade fuskat och satt upp plastpåsar vid apporterna men hon sa att jag var jätterbra på spårandet. Nosen i backen och gick klockrent till första som jag passerade i god fart, nästa tog jag, den tredje markerade jag och leksaken på slutet med en godis under tog jag! Nu funderar matte på hur man bär sig åt för att jag ska plocka upp apporterna och inte bara glo på dem.

Jag har problem med ena örat, så idag har vi kört öronrens igen och matte hittade något gammalt jox (Surolan) från förra sommaren som hon droppat i. Nu hoppas vi det räcker till några gånger till och att örat sedan blir friskt.

Kairo i skogen.

Kom upp hit om du kan!

Vardagen tar vid.

Livet börjar återgå till det vanliga. Nästa vecka börjar lillmatte skolan igen och husse ska visa att han minsann klarar av två hundar... hm. Matte är inne på tredje arbetsveckan och bearbetar sina kollegor för att få ledigt en vecka i september.

Vi tränar vidare på lydnaden. Små steg är det. När Nelsson ska sätta sig invid matten blir det alltid en liten krok innan han dimper ner med rumpan, alltså han sätter sig snett och sedan blir det krok när man ska rätta till det. Matten grunnar på hur man får bort kroken? Många är de lärdes skrifter hon konsulterat. Frolicgodiset finns i handen. Nelsson älskar Frolic. Man ska minska handrörelsen successivt har hon läst. Hur då? Frågorna hopar sig. Träningen fortsätter. Ikväll blev Nelsson plötsligt riktigt taggad på att komma på inkallning av någon outgrundlig anledning (Frolic?) i träningssituationen när vi var nere vid träsket för kvällsprommisen. Där är stora gräsytor som gjorda för att springa på. Jädrar vad det gick undan när han kom flygande på kommando, och damp ner efter en liten krok vid min sida. Vi körde några gånger. En stund senare på ett annat ställe gick det inte att motivera honom till något alls, då var det för mycket att lukta på. Det stället måste ha någon särskild dragningskraft, för där har han stuckit två gånger.

Man kan ALLTID tjuva en strumpa.

Utställningsträning för Kairo

Häromkvällen var vi på socialträning på lokala kennelklubben. Gissa om vi hade två riktigt trötta fyrfotingar med oss hem den kvällen. Särskilt Den Yngre, pudelpirayan Kairo. Han har aldrig sett så många hundar samtidigt i hela sitt liv, tror jag. Den äldre fick lite mer promenad + lite träning när vi kom hem, sedan var han utslagen. Snart börjar valpkursen.

Lillmattes alster

Snyggast

Finn fem frisyrförändringar!

Matten kunde inte hålla sig, var tvungen att låta saxen jobba lite idag med, inspirerad av Kairos matte, tillika Nelssons lillmatte, som friserade Kairo under dagen.
Efter två veckor på jobbet har matten nu en känsla av att aldrig ha haft någon semester överhuvudtaget. Visst är det konstigt att fem veckor liksom bara försvinner. Matten drar sig till minnes att Uppfödaren var på besök. Den ståtlige Pudelherrn i sina bästa år har ställts ut, resulterande i att pälsen nu försvinner alltmer. Den Yngre Pudelpirayan har vuxit och blivit ett yrväder utan dess like. Snart studsar han upp på diskbänken i sin jakt på att ta den äldres mat. Den äldre å sin sida skulle inget hellre än äta den yngres mat. Kanske man skulle låta dem välja fritt? Nelsson blir ett fläskberg och Kairo smal som en pinne.
Nelssons bana som lydnadshund är påbörjad i hallen, i trädgården, på de ödsliga vägarna runt villaområdet. Nelsson tränar att sitta på rätt ställe invid mattens ben, att gå fot och hålla kontakten, ligga kvar när matte befinner sig 15 m bort (detta övas i den inhägnade trädgården) och står o stirrar på honom i 45 sek vänder åter och ställer sig bredvid och ger klartecken att han får sitta. Det gick inte alls förra gången. Nelsson lättade innan matten ens tillryggalagt de 15 metrarna. Men han har klarat det också! 
Kairo tränar på att gå i koppel och att minska antalet pölar och högar inomhus. Han ska snart gå valpkurs.

Visserligen lite suddig Nelsson, men ändå! Inte så lätt få båda
att sitta still och samtidigt ta kortet, utan assistent!

NTC

Vet ni inte vad det betyder??? Då är det bara att kolla härnedan. Matten har gjort en heroisk insats idag och Den Motsträvige Pudeln en ännu mer heroisk. Gemensamt har dessa åstadkommit den nyaste pudelfrisyren, snygg va?

Norrbottnisk Toilette Continental - den nya
pudelfrisyren :)

Ingen vet riktigt hur matten tänkte när hon satte saxen i pälsen, men troligen hade hon någon slags T60 i åtanke. Med bollar = fyrkanter. Och inte-riktigt-rakade-ben-men-nästan.  Och en banansvans, korta-men-inte-rakade-öron, och "mössan" blev visst liiite för kort ovanpå. Projektet kortare päls kommer sannolikt att fortsätta. Nästa gång blir det nog med hjälp av 4F. Fast kanske svans och öron innan dess får stifta bekantskap med 10an.
För att ni riktigt ska förstå hur NTC ser ut i verkligheten kommer här ytterligare några bilder på resultatet av dagens heroiska insatser på trimbordet.

Ja, så var det med det. Större delen av dagen regnade det i alla fall, så det var lika bra att pälsen fick sitt inomhus. På kvällsrundan hade det klarnat upp och vattenpölarna var inte så stora.
Till sist en bild från förra helgen, då de tvåbenta och de fyrbenta tog en tur i det relativa närområdet till först Bälingeberget. Där regnade det, björnen lurade säkert nära och Kairo visade vilken orädd liten herre han är genom att snabbt ta täten en bra bit framför resten av sällskapet, m t p att han då var bara 14 veckor. Efter en kort sejour i den skogen fortsatte dagen med besök i det nästan lika ödsliga Selets Bruk. Där hängde regnet också i luften, engångsgrillen från i somras kom dock nu till sin rätt. Alla fick korv, vidbränd.

Vid Selets Bruk, medan pälsen fortfarande kunde kallas för
klippt i Continental.

Snart är semestern slut.

Mattes semester börjar närma sig slutet. Därför har hon häromdagen invigt den nya baddräkten genom att utföra trädgårdsarbete i denna lätta klädsel. Dock inte häck-klippningen, den genomfördes med långbyxor på.

Vi fyrbenta semestrar ett tag till.  Dvs någon semester kan man knappast tala om när Kairo, pudelpirayan med raketbränsle i rumpan, är i farten. Då får man rejsa, jag först och han efter, jag fintar, han genar. Fuskar gör vi båda, han drar mig i pälsen och jag lägger helt sonika en tass över honom. Ikväll försökte han gömma sig i mattes rabatt vid dammen, den mikroskopiska. Där växer ett stort, tätt bestånd av jättedaggkåpa och praktlysing. Så tätt så Kairo inte fattade att rabatten tog slut och dammen började så han stod på näsan rakt ner i dammen och frustade som en flodhäst när matte lyfte upp honom.

Vem är starkast?

Gissa vem som hoppat i mattes

dammrabatt!

Vi har varit i skogen också, men då fick Kairo vara kopplad. Matte sa att hon klarar inte två opålitliga (va?!, jag - opålitlig?, jag som faktiskt har kommit in genom ytterdörren flera gånger alldeles av mig själv nästan sista dagarna) lösa samtidigt. Dessutom var han ganska trött redan och behövde inte rejsa mer. Vi körde lite spår, men det var helskottans varmt.

Godis??? Då kommer vi alla!

Va? Skulle jag komma in?

Kairo, den stackarn, har fått stå på trimbordet igen. Hans matte, min lillmatte, har klippt och friserat, och rakat och borstat. Ja, det var kanske i en annan ordning, men vem bryr sig? Inte sa han mycket heller den här gången.

Ord är överflödiga.

Vädergudarna har haft kul den här veckan. Flera dagar i rad har vi vaknat till åskknallar, blixtar och dunder och skyfall i ett par timmar. Sedan har det klarnat upp och dagen har blivit varm och solig. Och idag har den nya tvättmaskinen anlänt. Jag kollade upp ordentligt när matte och husse startade den första gången.
Godnatt hälsar Nelsson.

Kairo möter Commandern

Folk kommer och går i vår familj just nu. Uppfödaren med Malva och Monya drog iväg söderut häromdagen med Pompe och hans matte. Skönt för mig, det är jobbigt med stora snygga hanar som man måste jämföra sig med hela tiden. Matte hann bara hämta andan och pusta ut lite (längesen någon var på besök i flera dagar här), så var det dags att hämta hem lillmatte vid flyget igårkväll. Hon som bara jäst och läst, frotterat sig med den spanska släkten i Barcelona i 10 dagar, kom hem lyckligt och väl efter sin första flygtur inkl utlandsresa utan föräldrar. Kairo och jag följde med till flyget och mötte upp vid entrén. Lillmatte blev väldigt glad åt att se oss, och vi med att se henne. Och idag var det tidig uppstigning för Den Äldre Generationen igen, husse skulle köras till flyget av matte för en tur till kungliga huvudkommunen och träff med släkten. Själv försöker jag bara hänga med i allt som händer. Man är ju lite mör i huvudet efter alla fyrbenta som varit här några dagar.
Idag har lillmatte tagit hand om pudelpirayan. Jag hjälpte till så gott jag kunde, han behöver uppfostras den där. Hänger i mina öron, i min päls eller jagar mig med en leksak eller försöker ta en leksak ifrån mig. Ibland ger jag den i nåder till honom, ofta kör vi pudelrejs i trädgården eller inne. Och jag lägger ner honom, Men han är som en studsboll, så fort man släppt taget är han på benen igen och fortsätter. Men nu är han riktigt slut, stackarn. Lillmatte tryckte ner honom i badkaret och han blev schamponerad och fick sedan stå på trimbordet. Jag är tämligen övertygad om att han har samma inställning till den inrättningen som jag har.: ONÖDIG! Och framför allt är den där processen som äger rum på trimbordet onödig. Kairo talade om för alla vad han tyckte. Mest av allt ogillade han Metro Air Force Commandern. Vet ni inte vad det är? Det är en cylinderformad torkapparat som vi nog lånat in från det amerikanska luftförsvaret. Låter värre än en Concorde (fast de är visst franska), och blåser som en tornado. Nu sover pirayan sin skönhetssömn, bland tidningspapper bakom galler. Man kan tro han är farlig, så instängd som han är därbakom. Men jag vet nog att han bara behöver låta lite så trollas han över gallret ner i knät på någon (=matte) som tycker att han är söt.
Vi ska visst till djursjukhuset ikväll. Den lille pudelpirayan ska ha tolvveckorsvaccinationen. Och jag ska följa med som moraliskt stöd. Nedan visar Kairo några bilder  på sig själv från dagens övningar.

Säkrast här mellan min mattes ben.

 En uppfödare sa: när du har sköljt en gång och
tycker att du är klar, skölj en gång till.

Commandern!

OK, jag visar visst mest rumpan, men det får ändå duga

för att visa hur fin jag blev efter bad och tork.

I morgon ska visst saxen fram...