Två spår

Idag har matten sin lediga måndag. För det mesta innebär det att pudlisarna får sina promenader men matten måste också göra Viktiga Saker som köra till soptippen - förlåt återvinningsstationen-, gå till skomakaren, handla mat och sån´t. Idag har dock pudlisarna fått lite mer av mattens lediga dag. Den Svarte Unge Ystre Kairo och Den Lite Äldre Sävlige Nelsson samt matten och Hussen drog till Gruvberget. Matten hade gett sig den på att nu skulle det spåras.  Så medan pudlisarna satt i bilen och ylade och hussen tog en egen liten tur fixade matten till två spår, ett kort med en apport och en leksak på slutet till Kairo och ett lite längre med sex apporter till Nelsson. Marken var frusen, med pudersnö, det frasade i marken när matten plöjde fram i terrängen med alla attiraljerna.
Innan de två fyrbenta fick gå sina spår tog sällskapet en kortare promenad. Matten hade tänkt sig lite längre sträcka med Nelsson lös och Kairo i långlina. Men båda de fyrbenta var så inställda på markens dofter så promenaden blev kortare än tänkt, Nelsson ägnade sig mest åt att snoka efter djupfrysta blåbär, Kairo drog runt som en torped med linan slafsande efter.
Spåren då? Ja Kairo var på hugget och gick nästan precis i mattens fotspår som syntes i den frusna marken. Ända tills han fick syn på plastpåsen matten hängt upp i ett träd ovanför apporten - jädrar vad skraj han blev. Han i det närmaste ÅLADE sig fram i spåret så långt han vågade sedan han fått syn på plastpåsen, sedan studsade han bakåt flera meter när han kommit nästan ända fram. Matten fick gå före och visa att det här var minsann inget farligt. Undrar hur han skulle ha betett sig om han genomfört MH, tänkte på spökena. Hursomhelst så vågade han sedan fortsätta förbi och spikade rakt på nästa och därmed även sista kontrollen, nä förlåt, apporten som inte var en apport utan en leksak. Fast sen fortsatte han i god fart vidare.
Nelsson var om möjligt ännu mer på hugget än Kairo, han hade ju dessutom fått vänta och suttit och tittat på när Kairo och matten försvann mellan träden. Nelsson följde spåret i god fart, men sedan blev det något fel i nosen på honom för matten fick hjälpa till en hel del, vilket var möjligt eftersom hon hängt upp plastpåsar även i detta spår. Nelsson struntade både i plastpåsar och apporter den här gången. Ekipaget fick ta en extra tur för att lokalisera de överhoppade apporterna på slutet, det började skymma så det var inte så lätt. Men man kan säga att även om spårandet idag inte var på topp direkt så ligger två utslagna pudlar på golvet under datorn nu. och matten funderar på om hon hade gjort Nelssons spår lite för svårt. Det gick i en böj, kan man säga.
Kameran var med ut, men vem hade tid med sån´t när pudlarna drog hit och dit, apporterna ven, snön frasade under fötterna och Hussen trodde matten irrat bort sig med Nelsson när det dröjde innan de kom tillbaka.
Nä, istället publicerar matten några inte alltför bra bilder (tagna med arbetsmobilen) från lördagens tillställning då Kairo visades på Norrlabbens inofficiella utställning i närområdet. Mest för att träna lite eftersom det var ett tag sedan sist. Egentligen har han för lite päls för att ställas ut, frisyren kan väl betecknas som någon slags modifierad T60. Och det är Kairos egen matte, tillika familjens tonåring och numera gymnasist, som själv friserat honom.
HP blev det, sen tog det stopp. BIS blev en bayersk viltspårhund som redan hade ett stort antal titlar. Matten vann i a f en julskinka på lotteriet.
                                                      

Ljuset har återvänt

Det skymtar i a f lite längst bort i tunneln.
Igår var ledig måndag för matten. Den här måndagen var hon lite slöare än förra måndagen. De fyrbenta kom i a f ut på en runda efter att först ha studerat trädgårdens skrymslen och vrår nu när ett tunt snötäcke lagt sig över allt intressant, som plötsligt blev intressant igen fast på ett annat sätt.

Vad gömmer sig där då?

Ett fynd! Djupfryst gammal falukorv!
Kan man t o m försvara mot Nelsson med morrning.

Kairo gjorde veckans fynd: falukorvsbit som hamnat på avvägar i häcken. Där fick matten använda mycken list för att övertyga honom om att den ändå inte var så värst god.
Matten har också gjort veckans fynd: en rörmokare anlände tre timmar efter nödropet per telefon och inom en kvart var avloppet från badkaret fixat! Det har utgjort en långvarig plåga för matten tillika husets allt-i-allo-reparatör som gått bet på detta monster till badkar, golvbrunnen var rena barnleken jämfört med badkaret som bara fyllde på vatten och släppte ut endast i mikrofart. Nu återstår bara en rejäl omgång för rengörning av rörsystemet och sedan kan matten (till helgen kanske) njuta av bubbelbadkarets alla fördelar igen.
Dessutom har matten skramlat fram lite mod ur den uttjänta hjärnans skrymslen och vrår och lyckats uppdatera webbläsaren så nu är blogger och matten på god fot med varandra igen. Och tänkt så mycket enklare det blev att göra inlägg i bloggen när allt fungerar som det ska!
Nu återstår bara att fixa digitalkameran, men man får väl hålla sig till dagsljusfotografering tills vidare. Arbetsmobilens kamera kan ju till nöds användas annars.

Alltid lika vackra pudelpojkar!

Mörkret lägrar sig

Ja, mer än på ett sätt alltså.
1. Ute är det mörkt eftersom det är midnatt. Varje kväll sker kvällspromenaden i mörker, åtminstone fram till nu eftersom snön lyst med sin frånvaro och termometern visat mestadels plusgrader, dimman har legat tät understundom och de fyrbenta har varit dj----t skitiga. Mörkt blir det på skogsturen söndag eftermiddag också om man inte är ute före kl 14. Nu dalar det ner vita flingor som lagt ett cm-tjockt täcke på gräsmattan ikväll. Äntligen! Lite ljus i a f i tillvaron.

Nelsson tränar platsliggning
på parkeringen vid Trafikverket.
Det ser ni väl?

Första snön ikväll.

2. Mörkt är det även i datorn. Dvs krångel hit och dit. Nu dj---s blogger med matten och tycker att webbläsaren är (förmodligen) för uråldrig och släpper knappt in bloggskaparen i den egna bloggen. Här ser jättekonstigt ut när man lägger upp bloggen.  Och Telia vägrar låta bredbandet fungera som det ska, eller är det möjligen maten som har problem i sina relationer med cyberspace?  Tanten är nog för gammal helt enkelt. Klarar inte de här nymodigheterna med uppdateringar och uppgraderingar hit och dit. 
3. Digitalkameran har slutat fokusera om man har blixten inkopplad. Mörkt även där alltå, eftersom det mestadels är mörkt ute när matten är hemma och ev tänkte ta en bild eller två på de fyrbenta eller nå´t annat.
4. Och sist men inte minst: I mattens hjärna är det ännu mörkare, där går det på sparlåga.



Mattens hjärna???



Återuppstått

Ja det har varit lite bloggtorka här ett tag. Matten har inte varit riktigt på humör, hon säger att det finns ju även annat i livet än att sitta och nöta tangenter. Vad har hänt sedan sist? Inte mycket.
De tvåbenta har förfasat sig i flera veckor över de ständiga utgrävningarna på lokala gatan. Dessa verkar nu ha nått sitt mål för denna säsong vid nästa gatukorsning. Gropen utanför Huset har således täppts till, dessförinnan såg den ut som om någon lagt ut en jätterulle toapapper i den. Man har fått en rejäl morgonpromenad för att hämta den ej utburna tidningen några dagar när gropen var som störst och mest närbelägen. Husets brevlåda har nämligen på Postens inrådan flyttats tvärsöver gatan till grannen för att minska brevbärarens turlängd. Och soptunnorna går nu samma väg.

De fyrbenta har förundrat beskådat alla stora och konstiga fordon som deltagit i gropens förflyttning i makligt tempo förbi Huset och bortåt gatan. Nelsson har skällt ut dem efter noter, Kairo är inte sen att hänga på.  Däremellan har de fyrbenta varit med matte på olika typer av utflykter: till skogen utanför stan med Meija, långpromenad med matte i koppel så matten till slut fick ont i fötterna, till stan med stadspromenad och klättra i nedfallna träd. Kairo hann med ett tiotal vändor upp-o-ner för stocken alldeles på egen hand medan Nelsson med största tvekan lät sig lockas upp så småningom.

Lillmatten har dragit till Kungl Huvudkommunen för att träffa släkt och vänner men kommer hem snart igen.

Matten har börjat följa Åsa och Memea på Facebook. Där kan man lära sig basic mindfulness  i en kurs för tvåbenta öppen för alla, för att sedan gå över till att forts och tillämpa i kontakten med de fyrbenta vännerna.

Åsa är psykiatern/psykoterapeuten/författaren till kriminalromaner och böcker inom KBT-DBT-området mm/hundägaren Åsa Nilssonne, och Memea är hundtränaren/författeren till ett otal hundböcker Memea Mohlin. Rekommenderas!



Kairo friserad, Nelsson ofriserad.

 

Kairo har fått en betydligt kortare frisyr för ett par veckor sedan, liknar väl mest en tight T60 men med sparat huvudpäls. Nelsson friserades igår till hans egen fasa. Han hann med att hoppa upp ur det rätt djupa badkaret, och ned från trimbordet. Nu är han Den Snyggaste Pudeln i Landet enligt matte. 0,9 cm päls på kropp och ben, bollar runt fotlederna, och 3 cm päls eller så på huvudet , ett par cm på öronen och svansen ville han inte klippa så den är ganska yvig. Och bild vill han inte vara med på för närvarande.

Nu måste matten få sin skönhetssömn för att möta morgondagen pigg och kry.

Till skogs

...drog pudlarna med sina respektive mattar, hussen följde också med och i skogen mötte Meija med matte upp. Den här äldre matten har ju varit justerad i sin fot i fyra veckor och därför inte vågat sig ut i skogen förrän nu. Så med stödjande bandage och ögonen på skaft för att inte snubbla på något tyckte matten att hon kunde klara STORA, breda stigar. Äntligen, tycktes Kairo säga. Han var nog ganska less på koppelpromenader i närområdet och lite rejsande i trädgården med Nelsson nu de sista veckorna.
Kairo har energi som få. Han tillryggalade säkert tio gånger så läng sträcka som de tvåbenta på den stunden han fick springa i full frihet. Och kom på inkallning gjorde han faktiskt varenda gång. Det gjorde Nelsson också. Men han hittade en dam i skogen, en dam som höll på att göra upp eld. Nelsson tyckte det var ett mycket märkligt beteende och drog sig inte för att rusa fram till damen, stanna på behörigt avstånd och sedan skälla ut henne allt han orkade. Så kom han tillbaka till matten. Hon bjöd på köttbullar, som tack för att han kom tillbaka - inte för skällandet.
Matten gjorde sitt bäst för att fånga skogspromenaden på bild. Visserligen gick den i makligt tempo p g a mattens fot, men i a f Kairo hade farten i topp och bilderna blev därefter. Kanske inte de bästa som skådats i bloggvärlden precis.

Ser ni inte Kairo som kommer på inkallning det fortaste
han kan??? Den lilla svarts tufsen i nedre
högerkant av bilden.

Och här har vi två mattar och några diffusa hundar
därborta. Undrar var Nelsson är?

-Kairo, ta leksaken!

Prydliga pudelpojkar hemma i
höstlig trädgård igen.

Problem

De här ser ju inte så glada ut.

Det har kommit till mattens kännedom att det är problem med att kommentera i bloggen.
Nu har matten provat ändra kommentarsfältet till pop-up-fönster efter lite goda råd från andra bloggare.
Hoppas det funkar.

Och så kan ni fundera på var bilden är tagen. Matten tror att hon kanske eventuellt kan komma ihåg var det var. Kameran är ju ändå snäll och talar om NÄR.

Matten frisk? Regn? Måste man ut?

Man kan ju undra, åtminstone enligt Nelsson. Kan det vara friskt att tvinga två pudlar att gå ut när det regnar? Eller rättare sagt: kan det vara friskt att tvinga Nelsson att gå ut när det regnar?  Mattens fot är bättre (efter tre veckors linkande), men istället ådrog hon sig en rejäl höstförkylning som NÄSTAN knäckte henne. Men den här matten är av segare virke än så, så på söndagen följde Nelsson högst motvilligt med ut när matten trots hostan och den fortfarande lite svullna och stela foten som inte platsade i gummistövlar i a f tog på regnkappan och gick ut. Kairo var lättlockad - hann t o m med att sticka ut på en egen liten tur helt olovandes utanför staketet dagen före - Nelsson deklarerade tydligt att "REGN? NEJ TACK". Det hjälpte inte. Mattens list översteg Nelssons motvilja.

De tre kollade av vattennivåerna i närområdet. September har inneburit att alla regnrekord någonsin måste ha slagits i den här delen av landet. Därmed är det närbelägna träsket översvämmat, liksom en del andra vattendrag härikring. Och på söndagen var det blött både uppifrån och nerifrån om man säger så.

-Och var är vår promenadstig?



Fast det var värre förr, maj 2008. Samma plats,
samma Nelsson.




Genom en regnblöt lins.



Här brukar det vara lite sankt ibland, men man brukar
kunna gå i gympadojjor. I söndags
simmade en andfamilj in mellan träden.



-Finns det nå´t intressant här då?





-Och däråt går det visst inte heller att gå.





Det VAR mer vatten 2008, och Nelsson var Pälsson, bänken
därborta mellan björkarna stod nästan helt under vatten då.





Och så trädgårdens sista blommor i en liten bukett.