Snögubbar

Det är vad de två fyrbenta blir varje gång de går ut de här dagarna. Förra helgen var det 3 dm nysnö, 17 minus på måndagen, men tisdag, onsdag, torsdag plusgrader och regn, fredag nollgradigt, igår började snön falla igen men fortsatt noll grader, så även idag. Kramsnö och fallande blötsnö - perfekt (?) för pudelpälsar! "Hurra det snöar, jag plöjer gärna hela gräsmattan med gångar i snön!" tycks  Kairo säga så fort han får chansen. "Menar du att vi ska gå ut nu igen?" verkar Nelsson tycka, "jag tömde ju blåsan ordentligt för sju timmar sedan eller vad det kan vara, det är helt onödigt att gå ut, jag försvarar min plats under matbordet istället". Och sedan när promenaden är slut, de fyrbenta röjt undan all snö ur drivorna och ner på den så fint skottade infarten igen, då tycker Nelsson att "VA, ska vi in igen redan? Det är väl dumt, vi skottar ett tag till, jag kan skälla på alla som passerar och så kan vi busa, jag drar i dina kläder så kan Kairo rusa runt i snödrivorna för sig själv ett tag till."

Mattes kamera har fått nå vajsing
så bilderna blir därefter.

Dessa två fyrbenta vänner är verkligen olika. Kairo - detta svarta yrväder, trasdockan som gärna låter sig bäras, hoppar upp ryggen om man sätter sig, studsar upp på pallar och fort ner igen, störtar fram i kopplet, tuggar på alla tuggben han får och på alla leksaker, glatt och frimodigt plöjer rakt igenom vattenpölar, smiter ut genom dörren utan att man märkte hur det gick till, studsar upp i Den Äldre Mattens säng på morgnarna och väcker både henne och Nelsson. Nelsson å andra sidan - den brune numera snarare gråe herrn som stel som en pinne motvilligt låter sig lyftas upp och avskyr att vara i famnen, med tvekan efter mycket lock och pock kan fås att hoppa upp på en pall (?), försiktigt rundar alla vattenpölar, trynar i mattes säng tills matten själv behagar stiga upp om så tusen Kairos störtar runt i sängen, avskyr allt vad hårda tuggben, riktiga märgben, o liknande är om det möjligen inte handlar om att ligga och vakta på något han stulit från Kairo, kan också tänka sig smita ut men är långsammare än Kairo och kollar först av matten om man kan lyckas eller inte. Åter kan man bara konstatera: två mellanpudelhanar, två HELT OLIKA individer.

Matten frisk? Regn? Måste man ut?

Man kan ju undra, åtminstone enligt Nelsson. Kan det vara friskt att tvinga två pudlar att gå ut när det regnar? Eller rättare sagt: kan det vara friskt att tvinga Nelsson att gå ut när det regnar?  Mattens fot är bättre (efter tre veckors linkande), men istället ådrog hon sig en rejäl höstförkylning som NÄSTAN knäckte henne. Men den här matten är av segare virke än så, så på söndagen följde Nelsson högst motvilligt med ut när matten trots hostan och den fortfarande lite svullna och stela foten som inte platsade i gummistövlar i a f tog på regnkappan och gick ut. Kairo var lättlockad - hann t o m med att sticka ut på en egen liten tur helt olovandes utanför staketet dagen före - Nelsson deklarerade tydligt att "REGN? NEJ TACK". Det hjälpte inte. Mattens list översteg Nelssons motvilja.

De tre kollade av vattennivåerna i närområdet. September har inneburit att alla regnrekord någonsin måste ha slagits i den här delen av landet. Därmed är det närbelägna träsket översvämmat, liksom en del andra vattendrag härikring. Och på söndagen var det blött både uppifrån och nerifrån om man säger så.

-Och var är vår promenadstig?



Fast det var värre förr, maj 2008. Samma plats,
samma Nelsson.




Genom en regnblöt lins.



Här brukar det vara lite sankt ibland, men man brukar
kunna gå i gympadojjor. I söndags
simmade en andfamilj in mellan träden.



-Finns det nå´t intressant här då?





-Och däråt går det visst inte heller att gå.





Det VAR mer vatten 2008, och Nelsson var Pälsson, bänken
därborta mellan björkarna stod nästan helt under vatten då.





Och så trädgårdens sista blommor i en liten bukett.