Kairo möter Commandern

Folk kommer och går i vår familj just nu. Uppfödaren med Malva och Monya drog iväg söderut häromdagen med Pompe och hans matte. Skönt för mig, det är jobbigt med stora snygga hanar som man måste jämföra sig med hela tiden. Matte hann bara hämta andan och pusta ut lite (längesen någon var på besök i flera dagar här), så var det dags att hämta hem lillmatte vid flyget igårkväll. Hon som bara jäst och läst, frotterat sig med den spanska släkten i Barcelona i 10 dagar, kom hem lyckligt och väl efter sin första flygtur inkl utlandsresa utan föräldrar. Kairo och jag följde med till flyget och mötte upp vid entrén. Lillmatte blev väldigt glad åt att se oss, och vi med att se henne. Och idag var det tidig uppstigning för Den Äldre Generationen igen, husse skulle köras till flyget av matte för en tur till kungliga huvudkommunen och träff med släkten. Själv försöker jag bara hänga med i allt som händer. Man är ju lite mör i huvudet efter alla fyrbenta som varit här några dagar.
Idag har lillmatte tagit hand om pudelpirayan. Jag hjälpte till så gott jag kunde, han behöver uppfostras den där. Hänger i mina öron, i min päls eller jagar mig med en leksak eller försöker ta en leksak ifrån mig. Ibland ger jag den i nåder till honom, ofta kör vi pudelrejs i trädgården eller inne. Och jag lägger ner honom, Men han är som en studsboll, så fort man släppt taget är han på benen igen och fortsätter. Men nu är han riktigt slut, stackarn. Lillmatte tryckte ner honom i badkaret och han blev schamponerad och fick sedan stå på trimbordet. Jag är tämligen övertygad om att han har samma inställning till den inrättningen som jag har.: ONÖDIG! Och framför allt är den där processen som äger rum på trimbordet onödig. Kairo talade om för alla vad han tyckte. Mest av allt ogillade han Metro Air Force Commandern. Vet ni inte vad det är? Det är en cylinderformad torkapparat som vi nog lånat in från det amerikanska luftförsvaret. Låter värre än en Concorde (fast de är visst franska), och blåser som en tornado. Nu sover pirayan sin skönhetssömn, bland tidningspapper bakom galler. Man kan tro han är farlig, så instängd som han är därbakom. Men jag vet nog att han bara behöver låta lite så trollas han över gallret ner i knät på någon (=matte) som tycker att han är söt.
Vi ska visst till djursjukhuset ikväll. Den lille pudelpirayan ska ha tolvveckorsvaccinationen. Och jag ska följa med som moraliskt stöd. Nedan visar Kairo några bilder  på sig själv från dagens övningar.

Säkrast här mellan min mattes ben.

 En uppfödare sa: när du har sköljt en gång och
tycker att du är klar, skölj en gång till.

Commandern!

OK, jag visar visst mest rumpan, men det får ändå duga

för att visa hur fin jag blev efter bad och tork.

I morgon ska visst saxen fram...