Ibland blir det inte som man tänkt sig. Del 2.

Sollerön.

Nelsson och Kairo planerade en skön hemmavecka med slappa dagar i trädgården, lite skogspromenader och kanske en och annan Frolic om man skötte sig som förväntat. Men vad händer? Istället blev det hundpensionatet nästan en vecka och en massa andra fyrbenta grannar, skogspromenader men inte med matte och lillmatte.
Familjens tvåbenta planerade en släkt-, vänner-o-bekanta- samt turistvecka. Det blev det också i viss utsträckning. Mest misslyckad planering drabbade tonåringen som inte tillfrisknat ännu från sin sommarförkylning. Hon missade/orkade inte med planerad shoppingdag i kungliga huvudkommunen och fick istället tillbringa dagen framför TVn. I övrigt blev veckan ungefär som familjens organisatör/chaufför/bank/sjukvårdare/kartläsare/allt-i-allo hade tänkt sig.
Efter flygresa t o r Norrbotten-Arlanda samt ca 130 mil i bil i mellansverige är familjen nu uppdaterad på hur släkten har det i Södertälje, i Trosa, i Stockholm, på Torö, i Siljansbygden. Både levande och döda har fått besök. Unga såväl som gamla. Friska såväl som sjuka. Några fyrbenta hanns också med.  Lite turism blev det också. Och mitt i idyllen i hjärtat av Dalarna kom beskedet om attentaten i Norge och alla skadade och döda.

Djurlivet i Sörmland.

Ibland blir det inte som man tänkt sig.

Planerad helg: Huligan-Kairo skulle iordningställas på fredagen för utställning x flera under helgen. Först strejkade Metron, sedan funkade Metron men luktade misstänkt bränt, ingen vågade köra den så huliganen fick torkas med handfönen. Blev väl inte helt rak i pälsen om man säger så. Fredag kväll packades större delen av den nödvändiga utrustningen in i bilen och allt var frid och fröjd.
Lördag morgon: tidig uppstigning och frukost före kl 7. Då deklarerar huliganens matte att hon knappt sovit under natten, att hon inte kan andas och att halsen är helt igenkorkad. Efter en kvarts tvekan bestämdes att ställa in lördagens SPKutställning i Överkalix. Den illröda halsen och tillhörande person kurerade sig i soffan hela dagen. Hon gjorde sitt bästa med aktiving av hundarna men det räckte med att sprida ut Frolic för lite nosarbete för hundarna så var hon helt slut.
Söndag: utställning i Piteå och även juniorhandling. Handlern har sett fram mycket mot detta för att ev kunna kvalificera sig till Hund 2011 i Stockholm. Men som det ser ut just nu är beslutet att ställa in (inte ställa ut - hähä) hela morgondagen med förhoppning om att bli frisk snart.

Istället för utställning har Den Äldre Matten ägnat dagen åt att klippa häcken och sedan försökt roa de fyrbenta så gott det gick utan bistånd av Den Yngre Matten. Allt med tanke på att försöka bevara så mycket som möjligt av Kairos välfriserade utseende från fredagen som möjligt mtp ev utställning på söndagen. Men hundarna tänkte inte i de banorna.

De tänkte YES, vi rejsar gräsmattan runt, buskarna runt, rullar runt, kampar om allt möjligt inkl varandras kroppar. Matten tänkte, nä ni ska allt göra något annat också och letade fram de agilityhinder som finns hemma och gjorde en bana enl eget tycke. Kairo har tidigare i veckan visat att agility är en sport för honom.

I expressfart tog han sig runt de fåtal hinder i dålig kondition som den lokala kennelklubben satt upp. Nelsson tyckte att "OK jag kan hoppa över hopphindren och maka mig igenom slalombanan men tro inte att ni får upp mig på något annat". Här hemma blev det hopphinder och tunnlar. Säcktunneln har Nelsson grejat förut men nu sa båda "nää, det där är inget för oss". "Jag kan HOPPA över den", sa Kairo.

Här var det god marginal!

Jag kan jag med!

Den ena tog en annan väg...

För övrigt har matten fyllt på nya fiskar i akvariet under veckan, efter en välbehövlig uppfräschning.

Nu hoppas vi att lillmatte tillfrisknar snart. Hon gjorde ett bra jobb i fredags med huliganens frisyr (fast Den Äldre Matten var den som badade den här gången). I morgon ska bilen tömmas på utställningsgrejer, Piteå slipper konkurrensen av huligan-Kairo.

Medelhavet? Nää, Norrbotten.



-Här får man sitta och vänta.

 Smällhett ute, matten ägnar semestern åt att rensa upp både det ena och det andra i trädgården. Även trädgårdens baksida är snart presentabel för folk, fast alla som passerar på cykelvägen utanför tomtgränsen har ju förstås i alla år kunnat beskåda allsköns bråte som trängts med ogräs och nå´t enstaka odlat där. Den Yngre Generationen och hennes bästa kompis har haft sommarjobb med att hjälpa till främst med målning av staket. Nu skördar de frukterna - money, money, money - av sitt slit.



Sommarjobbande tonåringar.

 De fyrbenta ägnar dagarna åt att kolla att matten gör det hon ska i trädgården. Den Svarta Huliganen far fram som en express trots 28-gradig värme, plöjer ner viktiga skatter i rabatterna, knipsar av en eller två stiliga blomknoppar på funkian i förbifarten, raserar liljorna när han hoppar över, ligger o vilar (mycket kort) i bergeniabeståndet när han planerar nästa illdåd. Den Brune (?) Värdige (?) Väktaren tar det lite mer piano och kollar mest in omvärlden, har stenkoll på matten och alla passerande fordon - bilar såväl som cyklister, barn och promenerande hundägare med sina hundar, och sist men inte minst alla grannar som grillar, grannar som vilar, grannar som pratar, grannar som leker, grannar som jobbar, grannar som låter, grannar som ser konstiga ut, grannar som bara är - och alla skäller han ut efter noter. Rusar först fram till staketet och vrålar där ut sitt missnöje med sakernas tillstånd. Den Svarte Huliganen lämnar då sina egna uppgifter och hänger på Den Brune Väktaren. Då kommer matten och sällar sig till skaran och visar de fyrbenta var de ska vara. Och mässar om att de inte får vråla för då blir de instängda i hallen. Den Brune Värdige Väktaren kan å sin sida ibland heller inte låta den Svarta Huliganen vara i fred utan tar gärna upp kampen om diverse skor som den Svarte Huliganen snabbt flyttar ut från hallen till gräsmattan, den Brune brottas med den Svarte för att visa vem som är äldst dock inte snabbast för den Svarte är snabb som blixten och har räknat ut hur man forcerar gallret som matten försöker använda för att hindra de fyrbenta att lämna hallen när ytterdörren är öppen. Han är blixtsnabb även där. Den Brune skyr galler som pesten.

Idag har matten investerat i nya trädgårdsmöbler, skruvat ihop dem och invigt dem tillsammans med maken och de två sommarjobbande tonåringarna.  De fyrbenta tittade på. De tyckte det var väldigt intressant med upp-packningen av kartongen, särskilt när de fick tag på kartongdelar som man kunde kampa om.

Inte blir det mycket de fyrbenta får göra i dessa varma dagar. Mest bara vara i trädgården och gå kortare promenader. I träsket var det algblomning för ett tag sedan, men nu verkar det vara förbi och de fyrbenta har upptäckt nöjet av att bada. Den Brune Värdige klev glatt i så långt kopplet räckte häromdagen, den Svarte Huliganen var spak som ett lamm när vågorna kluckade mot strand och vågade sig knappt fram (han som kastade sig i älven i förra veckan), men idag var han modigare och gick ut lika långt som den Brune Värdige.

Semestern fortsätter. Kvällarna är varma, man kan sitta ute och äta i den nya trädgårdsmöbeln, men nu börjar det bli fuktigare på nätterna. Vore det inte för ljuset skulle man kunna tro att vi var i något medelhavsland och inte i Norrbotten.

- Här sitter jag än, och min kompis han är igång med sitt
som ni ser.