Väl framme tog vi en kort promenad i solsken och stormvindar eller vad det nu var för hastighet på dem. Så in i en lokal där ingen av oss varit förut. Där var folk och hundar. Luktade mycket intressant på betonggolvet kan jag säga. Det tyckte Kairo också. Och ett fik med fint fika och mackor hade de också. Vi tränade en stund i betonggolvshallen med några andra - finska lapphundar, staffordshire bullterriers, dansk-svensk gårdshund, engelsk springer spaniel, schäfer och några till. De andra var väldigt uppmärksamma på sina förare. Vi var väldigt uppmärksamma på dem och på golvet. Så blev det dags för själva tävlingen. Jag o matte gick in i en annan lokal där det var plastgräs på golvet och luktade väldigt spännande och annorlunda. Det var inga andra hundar där, men det var inte svårt att räkna ut att många varit där tidigare. En massa skyltar var utställda och jag kände väl igen en hel del av det vi brukar träna på hallgolvet och på parkeringen vid Colorama. Men GOLVET - aldrig har jag väl varit med om något mer uppmärksamhetskrävande. I som en dimma märkte jag att matte försökte få kontakt med mig men konkurrensen från golvet var för svår för henne. Vi gjorde visserligen alla moment men matten gjorde ett antal fel som man inte får göra i rallylydnad så det slutade med att vi blev diskade.
Sedan blev det så småningom Kairos tur. Han har aldrig gått kurs som jag, men han har ju tränat i hallen och vid Colorama han med. Och förresten har vi båda tränat vid Torpgärdsskolan en kväll den här veckan med vår kompis schapendon Kuling. Kairo tyckte också att plastgräsmattan krävde mer uppmärksamhet än vad matten var värd. Dessutom har jag på omvägar fått veta att han tänkte på inristningen "Kilroy was here" som finns på alla skoltoaletter med självaktning och därför för efterkommande hundar ville visa att han minsann varit där genom att lämna ett blött, luktande avtryck vid tredje konen i spiralen. Det var ju väldigt dumt gjort kan jag tycka. Så de blev också diskade.
 |
| Det här har inget med texten att göra. Men vi längtar till sommaren. |
Hursomhelst så vann vi i alla fall på Kairos startnummer. Torkad kycklingfilé. Så det lönade sig att stanna till slutet trots allt. Och matten och hennes kompis fick se storfräsarna i fortsättningsklassen när de gick sin bana och var superkoncentrerade och helt struntade i allt utom det de skulle göra. På hemresan knoppade vi in i hundburen direkt och sedan tyckte vi båda att det var lika bra att sova resten av dagen. Trots att matte stekte kött till middag.
Nu säger matten att vi ska bara träna på kontakt, passivitet i okända lokaler med okända hundar och okänt folk, att ligga snällt och beskedligt i hundburen (inte bilburen, den andra). Hur nu allt det ska gå till.
