Sikta mot stjärnorna om du vill nå till talltopparna! Eller: Att vila sig i form.

Vi har kommit halvvägs in i lydnadskursen. Det är därför vi är så fullständigt utslagna så här på kvällskvisten. Egentligen är det ju inte jag som går kurs utan det är Kairo och matten, dessutom är det på måndagar så inte ens ikväll. Jag har fortfarande inte förstått vad de ska med den  här kursen till. Matten mumlar nåt om att "nåt måste man ju göra så hjärcellerna får jobba lite, och det är bra med inspiration från nån som kan".

Det är ganska orättvist med den här kursen- Jag får mögla ihop i bilen medan de andra tränar på en fotbollsplan, Kairo får massor med gott godis. Igår var det fotgående och "sitt under marsch" och nåt om fjärrdirigering. Till slut fick jag komma ut och då var jag ganska på hugget om ni föstår vad jag menar. Det fanns ju godis kvar! Jag fotgick och satt så det stod härliga till. Bakdelen for hit och dit och jag kastade mig upp från liggande lika fort som jag la mig ner, utan kommando! Det ni! Matte trodde att jag var tjugo år yngre än jag är.

Nu tror ni väl att vi har blivit skvatt galna, men matte hittade den här boken i gömmorna och tänkte att den kanske kan vara bra nu när vi ska bli lydnadshundar. Det gör inget att den är lite gammal, alltid lär man sig nåt, om man nu ska sikta mot stjärnorna.

Matten ber om ursäkt för bildkvalitén på de här två bilderna ovanför, de togs med datorkameran och i uruselt ljus. Men här nedanför kommer en gammal bild på oss så ni ser att vi  kan komma på kommando (om vi är säkra på att det finns godis!).

KOM!!!

Och så toppar vi med en liten film som matte hittade i datorns skrymslen. Där kan ni se hur jag faktiskt inte behöver gå några kurser alls. Fullärd!! För flera år sen. Så det så! (Kan ta en stund att ladda filmen om det ens går...) 

Allt enligt en mellanpudel i sina bästa år/Nelsson

Fritt följ och bakdelskontroll

Ja, ni läste rätt! Nu snackar vi hundkurser i högre skolan. Inte för mig, jag fick minsann titta på från insidan av bilen, men Kairo (den stackaren) fick träna, träna, träna på en knappt snöfri grusplan med matte och några andra. Det kallades för fritt följ och verkade mest bestå av att följa efter en backande matte som öste godis ur fickorna och däremellan försökte rädda en leksak från Kairos käftar. Efter det tog de fram en liten pall där han ställde upp framtassarna och sen baxades han runt av matte. Ja ni som vet vad bakdelskontroll är förstår säkert, Till slut ville matte skryta lite så hon lät mig och Kairo byta plats och jag är verkligen fena på det där med pall.

Vid Lulelälvens strand. På andra sidan
har vi varit med Meija- labradåran
salig i åminnelse-  för flera år sen.

Innan kursen började tog vi en promenad i närområdet som visade sig vara väldigt nära Luleälven i stans västra utkant. Där snokade vi runt en stund, och hittade t o m knappt utslagna tussilago. Det är vi inte bortskämda med i den här landsänden.

Ikväll var det minst lika kallt som igårkväll men nu var vi bara hemikring. Vi gick ner till sjön, för första gången sen snön försvann. Så här precis efter snön  brukar de vara blött i marken men nu var det blött men fruset så matten klarade sig torrskodd trots bara gympadojjor.

Vid Svartbyträskets strand. Lite öppet vatten även här. Men mest bara is.

Bilden till höger föreställer mig och Kairo uppflugna på ett betongfundament. Månen står precis mitt över Gruvberget, som syns som en upphöjning där mitt i bild, med en vit fläck troligen snö i skidbacken som finns där.

Nu ska vi träna på apporten och allt det där andra till nästa vecka. Ja, jag går ju inte kursen men tror jag kommer att få träna ändå. Vi kan ju inte slita ut Kairo helt, han är inte så träningsminded som jag är. Fritt följ - ingen match för mig, snurra runt på en pall - hur svårt kan de´va´, liksom? - greppa en träapport - kan väl vem som helst om det räcker med att man gapar runt den, varför ha trä i munnen? 

Sen undrar jag vad matte ska ha den här kursen till - startklass lydnad, som den heter. Jag har i alla fall inte tänkt att vara med på nån tävling om nu nån trodde det. Och det har inte Kairo tänkt heller, om jag får bestämma. Vad matten tänkt är det ingen som vet. /Nelsson, the one and only.

(Här har matten kommit med synpunkter: fritt följ herr Nelsson - jo du kan om du anar att det finns GODIS inom räckhåll, snurra runt på en pall - samma sak men där är du snabb, greppa apporten - mening är ett fast grepp och sen släppa på kommando, inte tveksamt nudda med tänderna och sen spotta ut.)

Nelsson rapporterar om den senaste tidens händelselösa liv.

Matten hoppas på att våren snart ska vara här. Men det verkar mest som att den hela tiden vänder om söderut igen så fort den har visat sig litegrann. Själv tycker jag att det är rätt bra med vinter också, iallafall om man slipper vintertäcket och det har jag sluppit ett bra tag nu trots att jag blev av med en massa päls precis före 10-årsdagen.

Nyklippt (nä, inte matte som
höll i saxen den här gången) i mars 2017.

Jag är rätt snygg bakifrån också!

Vi såg i almanackan att det var Valborgsmässoafton förra helgen. Då tog vi en av våra vanliga kvällspromenader och hamnade mitt i allt firande här i närheten. Det var mest bara barn som yrade runt, en liten knappt hörbar och nästan osynlig kör som sjöng  Vintern ra , en eld som så småningom började brinna och snön som hade fallit hela dagen, men slutat precis innan brasan skulle tändas. 

Där ryker det lite, kören syns inte ens,
den stod i den uppfällda släpvagnen..

De fick fjutt iaf medan vi gick  10 min runt området, dvs Matteuskyrkan

En annan kväll härförleden hände det sig att vår granne tvärsövergatan råkade vara ute samtidigt som vi. Då träffade vi den bedårande labradåran Moa på var sida staketet, men matten inviterade henne till en rejsningsstund bland våra snödrivor och hon sa ja direkt. Men jag tror inte att hon fattade att Kairo har världsrekord i trädgårdsrejs bland snödrivor för hon tog paus när Kairo fortfarande hade flera timmars spring kvar i benen. Sen kom hon igen, pausade, kollade matten (hon struntade i sin husse), rejsade, pausade och så där höll vi på ett tag. Ja, inte jag, jag kollade mest att ordningen inte bröts, att alla fattade att jag bestämmer här. Och det gjorde de.

Det där i mitten är inte en pudel, det är en labradortjej, 8 månader.

Idag skulle vi ut som vanligt. Matten hade trott att hon skulle greja med nåt i trädgården men det blev städning av akvariet istället, en mycket trist tillställning om man jämför med att vara ute på tomten och hålla koll på allt. Men majvädret hade tagit fel på månad och trodde att det fortfarande var april, så det blåste, haglade, snöade, solen sken, kom några regnstänk och sen satte det igång från början igen. Därför gick vi in. 

Nu kommer ovädret, nästan hemma.

Vitprickiga! Där bakom  är mattes damm, skymd av torvkanten

Imorgon väntar stordåd för Kairo har jag hört matten nämna om i telefon till lillmatten. Undras vad jag ska göra då? Ligga i bilen och ha tråkigt? Skälla ut nån? Mögla ihop ensam hemma? Undrar en mellanpudel i sina bästa år - Nelsson.

Nelsson 10 år 17-03-30

Matte missade ju att skriva i bloggen igår när jag fyllde år, helt oförklarligt om ni frågar mig med tanke på  att vi firade ganska anspråkslöst. Inget partajande här inte. Men present fick jag i alla fall. En grön boll med piggar på. Den studsar ganska bra och är lite lagom mjuk och stor. Jag tog hand om den direkt. Kairo gjorde sitt bästa för att ta den trots att han fick en egen grej han också. Förtida uttag på födelsedagspresent säger matte. Han fyller 7 år om en månad ungefär.

Så här i födelsedagstider är det viktigt att visa upp sig lite mer än vanligt. Därför får ni en länk här till ett gammalt blogginlägg från 30 mars 2011 när jag fyllde fyra. Där kan ni kolla in hur snygg jag varit i olika frisyrer.

http://mattenochnelsson.blogspot.se/search?updated-min=2010-12-31T15:00:00-08:00&updated-max=2011-08-06T01:15:00%2B02:00&max-results=46&start=16&by-date=false

Så här såg jag ut igår på min 10-årsdag:

Och här har vi lite fler bilder på mig o Kairo från olika tillfällen senaste året.

Jag ska berätta lite för er om vad jag har hunnit med hittills i mitt liv. Jag föddes i Skogås, som ligger  några mil utanför Stockholm. Där bor min första matte, men henne hade jag bara i åtta veckor. Sen fick jag följa med på flyg hit upp med matte, husse och lillmatte. Så småningom flyttade Kairo in, sen blev husse sjuk och flyttade ut, lillmatte blev större och tog studenten och flyttade till Bredäng som ligger i Stockholm och plötsligt var det bara matte och vi fyrbenta kvar.

Det är en hel del saker jag prövat på i mitt liv. Första sommaren åkte vi segelbåt mest hela tiden, eller i varje fall alla helger. Inte långt men ut var vi. Till Likskär, bästa stället enligt lillmatte. Det är nära och man kan köpa glass där och bada. Det gjorde vi. Varje morgon tog matte med mig i land och parkerade mig vid en buske i sanden och sa åt mig att kissa, hon föregick själv med gott exempel. Matte kallade det för kompiskissning.

Sen blev det en massa utställningar. Det var aldrig riktigt min grej, även om jag var väldigt snygg. Lillmatte lyckades även rätt bra i juniorhandling vid ett tillfälle när jag var med, så pass att hon sen fick tävla i Stockholm en gång. Annars har jag även provat på agility (kul om man slipper A-hindret, och några andra mysko saker, tunneln är kul, hoppa är kul, slalom är kul i långsamt tempo, springa tråkigt), lydnad (varken jag eller lillmatte tyckte det var någon höjdare) rallylydnadskurser (passar mig riktigt bra - men vi har en hel del att fila på, särskilt det där med lukter i marken), personspår i skogen med apporter i (matten osäker på vad det kallas egentligen, vi är självlärda), enklare viltspår (tror inte det är för mig, men har bara provat lite en gång). Men det jag är allra bäst på och som jag verkligen gillar det är att vara sällskapshund. Och då alldeles särskilt åt matte. I det ingår långa promenader, det är jag jättebra på i långsamt tempo där man får snoka omkring lite som man tycker. Och sen slagga i soffan efter lite kurragömma, leta hundgodis och träna nåt inne. På sommaren gillar jag att ligga på gräsmattan och bara kolla in allt som händer i luften och på marken.

Jag har varit på långresor också.. En gång åkte vi bil ända ner till Göteborg och hem igen. Ja inte allt på en gång, det var i ganska många etapper och vi hann se nästan hela Sverige. Jag har åkt tåg också, nattåg t o r till Stockholm två gånger och en gång åkte vi dagtåg till Björkliden och var där några dagar och åkte skidor. Nej, inte jag, lillmatte och hennes kompis. Jag fick allt nöja mig med promenader i skoterspår i långlina.

Ja nu fick ni en liten inblick i mitt liv som pudel. Det mesta har jag dock lämnat utanför.