Drefvikens Fred Astair

Drefvikens Fred Astair
Nelsson

söndag 20 april 2014

Rekat

Nästa lördag kommer pudelpromenaden till vår lilla stad. Eller ja, egentligen finns den ju här hela tiden för vi promenerar med matte stup i kvarten och vi är ju pudlar. Eller åtminstone jag, Kairo är väl mer som en - katt, ett lodjur, en grävling, eller nåt, ibland pudel.

I alla fall har vi rekat. Matte har lite kontrollbehov och tyckte att vi kunde kolla hur lång tid den tilltänkta pudelpromenaden kommer att ta. Hon ska vara promenadledare - ett uppdrag som hon tar på största allvar och sådant kräver förberedelser. Man kan inte bara ta ett koppel, en pudel eller två och gå. Nä det måste förberedas. Så vi blev försökskaniner, eller om ni så vill försökspudlar.

Vi började med att konstatera att ån är isfri.

På Centrumtorget hade vi lite parcourövningar,
vi tog oss upp på stenforten.

En del hinder var onödiga tyckte jag, men Kairo gav järnet.
Lägg märke till kommunens påskpynt. Matte var imponerad.
Det blir nog bra med pudelpromenaden. Bara solen skiner och två blir vi ju i a f.

söndag 9 mars 2014

Back to basics

Jaha då har vi alla debuterat i rallylydnadstävling. Träningstävling. Inofficiell. Jag kan säga att det var en väldigt intressant upplevelse. Först fick vi åka bil en timme, matten körde och vi höll stenkoll på trafiken bakåt hela tiden. Mattes kompis var kartläsare den lilla stund det behövdes på slutet.

Väl framme tog vi en kort promenad i solsken och stormvindar eller vad det nu var för hastighet på dem. Så in i en lokal där ingen av oss varit förut. Där var folk och hundar. Luktade mycket intressant på betonggolvet kan jag säga. Det tyckte Kairo också. Och ett fik med fint fika och mackor hade de också. Vi tränade en stund i betonggolvshallen med några andra - finska lapphundar, staffordshire bullterriers, dansk-svensk gårdshund, engelsk springer spaniel, schäfer och några till. De andra var väldigt uppmärksamma på sina förare. Vi var väldigt uppmärksamma på dem och på golvet. Så blev det dags för själva tävlingen. Jag o matte gick in i en annan lokal där det var plastgräs på golvet och luktade  väldigt spännande och annorlunda. Det var inga andra hundar där, men det var inte svårt att räkna ut att många varit där tidigare. En massa skyltar var utställda och jag kände väl igen en hel del av det vi brukar träna på hallgolvet och på parkeringen vid Colorama. Men GOLVET - aldrig har jag väl varit med om något mer uppmärksamhetskrävande. I som en dimma märkte jag att matte försökte få kontakt med mig men konkurrensen från golvet var för svår för henne. Vi gjorde visserligen alla moment men matten gjorde ett antal fel som man inte får göra i rallylydnad så det slutade med att vi blev diskade.

Sedan blev det så småningom Kairos tur. Han har aldrig gått kurs som jag, men han har ju tränat i hallen och vid Colorama han med. Och förresten har vi båda tränat vid Torpgärdsskolan en kväll den här veckan med vår kompis schapendon Kuling. Kairo tyckte också att plastgräsmattan krävde mer uppmärksamhet än vad matten var värd. Dessutom har jag på omvägar fått veta att han tänkte på inristningen "Kilroy was here" som finns på alla skoltoaletter med självaktning och därför för efterkommande hundar ville visa att han minsann varit där genom att lämna ett blött, luktande avtryck vid tredje konen i spiralen. Det var ju väldigt dumt gjort kan jag tycka.  Så de blev också diskade.
Det här har inget med texten att göra. Men vi längtar till sommaren.

Hursomhelst så vann vi i alla fall på Kairos startnummer. Torkad kycklingfilé. Så det lönade sig att stanna till slutet trots allt. Och matten och hennes kompis fick se storfräsarna i fortsättningsklassen när de gick sin bana och var superkoncentrerade och helt struntade i allt utom det de skulle göra. På hemresan knoppade vi in i hundburen direkt och sedan tyckte vi båda att det var lika bra att sova resten av dagen. Trots att matte stekte kött till middag.

Nu säger matten att vi ska bara träna på kontakt, passivitet i okända lokaler med okända hundar och okänt folk, att ligga snällt och beskedligt i hundburen (inte bilburen, den andra). Hur nu allt det ska gå till.


söndag 16 februari 2014

Upp som en sol... och sen då?

Fortsättningsrallylydnadskursen blev inställd p g a för få deltagare. :(  Men vi kör på ändå och idag har den här matten anmält både herr N och lilla K till inofficiell rallylydnad (träningstävling) för nybörjare. Så nu har vi en hel del att jobba på. Herr N behöver taggas upp i de flesta lägen, medan lilla K behöver taggas ner. Och vad matten behöver är det ingen som vet. Troligen ett helt koppel av vänner med lugnande inverkan. Men det blir i a f en vän, labbematten som är utan hund f n, som följer med och stöttar och håller reda på den hund som inte befinner sig i tävlingsposition.

Vad vi ska träna på förutom upp- och nertaggningen? Troligen allt! Herr N behöver få upp farten, men han kan faktiskt alla moment i nybörjargruppen även om det är lite segt med läggande under gång. Segt är det förresten med det mesta. Sen gör han väl det mesta i fel vinkel och säkert för långt bort från matten.
-Vadå tagga upp?  Ser du väl att jag är taggad?

Lilla K har inte gått nå´n kurs, men det har ju matten. Men han är lättlärd och snabb, lite för snabb kanske. Här behöver vi träna på sitt vid rätt tillfälle och sitta/ligga kvar trots att matten rör sig runt honom. Och säkert en massa annat.
-Tagga ner? Jag? Jag ligger ju här med en bytta!
Jaså, ska du sanda med den?


Så nu kör vi rallylydnad i hallen och på parkeringen vid Colorama. Eller vart vi nu går. Och så tränar vi nu fr o m idag på sociala kontakter med andra hundar. D v s vi har varit på organiserad hundpromenad. Jag måste säga att jag blev lite överraskad över hur bra det faktiskt gick, knappt något dragande i kopplen utan vi följde städat med i gruppen med lagom distans till de andra, en berner sennen, en rottweiler, en lapphund, två kinesiska nakenhundar och en som vi inte vet vad det var. Och så träffade vi en flicka och hennes mamma som inte hade någon hund men ville följa med för att bekanta sig med lite olika raser inför ev hundköp. Så klokt! Så klokt också att de slog följe med oss och provade på lite pudelpromenad och fick lite pudelinformation.

Ja, så där håller vi på. Vi har några veckor på oss till tävlingen.


tisdag 11 februari 2014

Planer i närtid



Vi genomlider en vinter som aldrig förr. Antingen är det alldeles för kallt och vi tvingas ha täcke, en i mina ögon helt onödig uppfinning. När matte tar fram mitt röda täcke går jag och gömmer mig längst in under soffbordet.
Alternativet till -30 verkar var plusgrader, tinande gator, mindre sjö utanför entrén och superhalt. Det gillar jag inte heller. I a f inte när det är blött. Därför smyger jag numera utmed snödrivan för att slippa blöta ner tassarna när vi går ut från vår tomt. När matte tog med sparken kom jag plötsligt på att det är kul att springa. Då kan det gå undan riktigt fort, nästan så matten tänker att vi borde ha dragselar istället för halsband. Då bromsar hon.
Foto: Tur vi har en spark för jädrar vad halt det var ikväll .

Matten tycker att vi är lite försoffade denna vinter. Så nu har hon anmält oss till en fortsättningskurs i rallylydnad. Alltså inte lilla K, bara jag o matten.

Det där med sitt kan vi nog, men vad är det
där andra för nåt?

Och så ska vi kanske prova på en inofficiell tävling längre fram. Nu tror ju matten inte att det kommer att bli särskilt framgångsrikt med tanke på att man då kommer i kontakt med andra hundar och en förfärlig massa dofter. Matten har en stark känsla av att hon inte står sig i konkurrensen mot det. Men vi tränar på så smått här hemma i hallen i a f, livar upp lite kunskaper från nybörjarkursen i rallylydnad. Och lite på promenaderna utomhus.Om det inte snöregnar eller regnsnöar, blåser smådjävlar eller är hundra grader kallt.

Lilla K:  Va? Sa du "slalom"? Jag tyckte precis att
du sa "hoppa upp o sätt dig på pallen".
Herr N: Ja nu sitter jag här! Hit med godisen.



måndag 6 januari 2014

Gott nytt 2014!

Vi är lite sega på att uppdatera här. Matten säger att det händer inte så mycket i våra liv just nu. Vi tar våra promenader. Det är hundtoaletten, fotbollsplan, träsket, runt ICA, ibland till Gruvis (alltför långt mellan gångerna), ibland till sta´n. Rejsa i trädgården. Leta hundgodis inne. Träna lite enklare konster. Trimbordet för skönhetens skull ibland. Matten säger att hon helt enkelt inte hinner med eller möjligen saknar inspiration till både det ena och det andra. Kanske blir det bättre framöver. Nytt år - nya löften att bryta. Se vidare i mattens andra blogg om de tankarna.
Tro inte att vi åker spark!
Det är matten som kör, vi springer
bredvid. 

Tills vidare säger vi bara att: snö är bättre än is, slask, dimma, imma, dis och liknande. Och vi gillar faktiskt sparken. Den är som en cykel, fast annorlunda. Matten får upp en jädrans fart och vi kutar bredvid. Det går mycket fortare än våra vanliga promenader. Och matten minns med fasa en vinter i slutet på 1970-talet när hon med dåvarande svärmor tog i sparktur på Jämtlands landsbygd. Varsin spark, fort gick det i nerförsbackarna. Och matten tänkte att man kan ju inte bli frånåkt av svärmor så hon gav järnet. Tills hon kom till en sandfläck, bromsade på känt manér med hälarna hårt i marken - ena foten vred runt i en onaturlig vinkel. Men matten var inte sämre än att hon sparkade tillbaka 2 km, tog sedan av sig läderstövlarna och det sa (nästan) POFF, så var ena fotleden mer lik en fotboll. Det tog flera veckor innan den läderstöveln gick att sätta på igen.

På återseende! Kanske matten blir mer inspirerade efter pudelmötet i slutet på januari. Vem vet?


lördag 6 juli 2013

Trollsländans champions talar

Undrens tid är inte förbi! Matten har återfått inspirationen och hjälper oss att formulera några tankar om livet i vår del av pudelvärlden.
Jag kan börja med att meddela att min yngre kompis här hemma, Kairo, även kallad lilla K, åter har äntrat utställningsringarna. Framgångarna låter dock vänta på sig, i den typen av ringar alltså. Här på våran gata i sta´n är det vi som regerar. Många hundar här, men vi är Trollsländans multichampions! Utställning, agility, rallylydnad, kamphund, vakta - här kan vi allt!

Lilla K och lillmatte i Jävre, paus efter utställningen i Byske.

Lilla K

Jag, Nelsson, med flygöron.
Kommunen däremot är inte någon champion, åtminstone inte om ni frågar matte som tycker att kommunens skötsel av gräsmattan utanför vår häck mest liknar ingenting. Där växer nu istället en mycket vacker äng, 2 m bred och 30 m lång,  med balsamin, prästkragar, svinmålla, ormrot, rödklöver och vad ni vill. Matten har också en del synpunkter på kommunens bemanning av äldreboendena i stan. Men det vet vi fyrbenta inte så mycket om. Vi har hälsat på husse en gång där han bor, men han blev inte lika glad som vi trodde att han skulle bli. Så vi avstår från det i fortsättningen.

Vi vaktar kommunens äng utanför vår häck.



Under våren har det hänt en massa här hemma, ja inte för oss, men hussen har ju flyttat så det blev ju ganska stor skillnad. Och matten har ett jätteprojekt som heter städa-i-källaren (röja, mer rättvisande beskrivning), där får inte vi vara. Men jag kan lova att det är en mycket spännande plats när man lyckas slinka ner utan att någon märker nå´t. Tex gillar jag tvättstugan extra mycket. Särskilt den där ställningen där matte sorterat in smutstvätt i olika korgar. Mycket intressant där. Och matte tycker det är konstigt att det är så många strumpor och sockor som är udda, fast de är i par när de läggs ner i tvättkorgen. Ja, jag erkänner, jag känner till en del om det där.
Vi har varit på en del träningar - konstigt ställe som heter Plutohallen. Undrar varför. Jag såg ingen planet och inga tecknade hundar heller. Men många äkta fyrbenta pudlar av diverse storlek och färg. Och många mattar och hussar. Där var konstgräs inomhus, man fick inte kissa på det. Det gjorde jag ändå. Och så skulle vi träna på att gå i ring, att hoppa i en agilitybana, tunnlar och en massa annat. Var ganska kul, särskilt den dagen när lillmatten var med också och tog hand o lilla K så jag fick matte för mig själv. De andra gångerna fick vi turas om. Det gillar inte jag.
Matten har haft semester ett par veckor. Så vi har varit mer hemma nu ett tag. Vaktat gräsmattan, lilla K har gömt sina ben på de mest märkliga platser. Matte gillar inte när han gräver ner de i rabatten eller i/vid dammen, i häcken som han kliver rakt in i genom att helt enkelt bara forcera rakt igenom det låga lilla nätstaket som matten har där sedan länge. JAG har minsann aldrig försökt mig på det. Men lilla K tycker att det är mycket roligare att strosa runt i trädgårdens utkanter och göra nya upptäckter. JAG tycker det är bäst att hålla koll på matte och allt som rör sig på gatan.


Lilla K under dagens bedömning. Domaren kom från Israel.
 Just det, höll på att glömma. Matte o jag har ju gjort en långresa för några veckor sedan. Nattåget t o r till Stockholmstrakten. Vi var till min uppfödare Leone och träffade tjocka släkten - en massa Drefvikare hade mött upp för en eftermiddag med samvaro i skogen, lite rallylydnad o annat. Kul! Fick ju träffa söta pudeltjejer också särskilt mycket gillade jag Edit. Och så blev det pendeltåg till Södertälje o mattes syster. Och hem igen på tåget. Matte sov inte så mycket, inte jag heller - många hundar i kupén att hålla koll på. Men matte tyckte ändå att jag skötte mig väldigt bra.



Kairo, lilla K, får avsluta dagens bildkavalkad.
 Over and out för den här gången. Nu ska matten förbereda sig för en veckas arbete nästa vecka, ja inte i källaren utan på Norra Europas Modernaste Sjukhus. Sedan återupptar hon semestern fyra veckor till.

Sommarhälsningar från Nelsson, en mellanpudel i sina bästa år.

onsdag 2 januari 2013

Gott Nytt År!

Vi pudelkillar önskar alla våra fans runt om i vårt avlånga land ett gott nytt år! Vi firade in nya året med matte och husse hemma hos deras kompisar. Inte alltför kul, vi fick mest vänta under bordet iförda koppel. Matte muttrade något om att hon inte vågade riskera söndertuggade skor, trasig inredning, nerkissade mattor eller andra problem. Roligast var ändå att gå ner i deras källare och kolla runt allt där. Där fanns många skrymslen och vrår, där hade man kunnat tillbringa mycket tid på upptäcktsfärd.
Tråkigast var att gå ut vid midnatt. För mig var det inga problem, jag höll fanan högt som vanligt, men lilla K han gick ut med svansen mellan benen och såg allmänt olycklig ut. För att det smällde lite här och där. Blev genast bättre när vi fick en massa Frolic. Sedan sov vi länge på nyårsdagen.


En halvgammal bild på oss.
Hälningar från Nelsson.,