Drefvikens Fred Astair

Drefvikens Fred Astair
Nelsson

söndag 21 mars 2010

Mollstämning trots solskenet.

Strålande solsken från en nästan molnfri himmel, minus 2 grader. Vi tog en promenad på träsket, lite jobbigt för husse, som är lite stel, i skoterspåren som var mjuka efter gårdagens snöfall. Väl hemma igen besteg jag och matte Mount Nelsson på vår baksida. Detta berg finns bara denna årstid och tillverkas av traktorerna som plogar snö häromkring. Här nedan kan ni beskåda mig på toppen med våra grannars villor som bakgrund. På förmiddagen har matte ägnat sig åt pudelvård, ett intresse som jag inte delar med henne. Stora saxen kom fram, jag gjorde mitt bästa för att komma undan och ser därför nu ut som en svamp, med höger framben bredare än vänster. Matte överväger Continental som ett alternativ, då tar man bara klippmaskinen på benen (delvis) och det har hon räknat ut är mycket enklare än sax. Därför har jag nu trots allt ganska mycket päls på rumpan.


                                                                                                                                                               
Gårdagen blev en sorgens dag. Mattes unge släkting (som skadades svårt i en olycka för knappt ett år sedan) orkade inte kämpa vidare längre, utan slöt sina ögon för evigt på eftermiddagen den 20 mars. Vi tänker på honom, och vi tänker också på att det blev samma dag som min kullbroder Drutts unge lillhusse gick till den eviga vilan för två år sedan. Sov i ro båda två.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Tänker på hans familj och på er. Många kramar
/Majsan

Lotta sa...

Det var mycket sorgliga nyheter. Tänk att det blev samma dag som David. Du vet sången "Tears in heaven" av och med Eric Clapton. Den handlar ju om hans son Sean som dog efter att ha ramlat ut från ett fönster. Sean dog den 20 mars 1991. Så ja, den 20 mars är den många tårar i himlen.
Många kramar
Lotta