Drefvikens Fred Astair

Drefvikens Fred Astair
Nelsson

söndag 23 januari 2011

Vinter på Gruvberget

Matten och Nelsson tog en tur till Gruvis idag, eftersom det var rätt kallt och matten bedömde skoterrisken som låg. Längesedan ekipaget var där, det var nog i november innan det blev rejält med snö. Den kissnödige Pudeln och matten tog plats i bilen. Färden gick genom villakvarteren ut mot skogen. Den kissnödige skällde och ylade i bilens bakre del. Det finns mycket att kommentera en söndag i januari när folk promenerar med barnvagnar och hundar, traktorer skottar snö och matten måste koncentrera sig på trafiken.
Gruvbergsvägen i sin första del var ovanligt slät p g a snötäcket, i del två - den som sträcker sig delvis brant uppåt - var den ovanligt smal och mer snöig.
Promenaden - inte bilen - gick uppför vägen.

Matten hoppades på det bästa: att slippa möte. Allt gick väl.
Resultatet av dagens skogspromenad blev: tre bilar parkerade lite här och där just där matten och Nelsson hade tänkt vara, så ekipaget fick promenera på vägen och lite andra ställen i stället, gick ju det med. Två skotrar dök upp mot slutet, Nelsson kom på inkallning och lät sig väl smaka av korven. En bordercolliehane hälsade på matten men inte på Nelsson som fortfarande var instängd i bilens hundbur, därför tog ekipaget den alternativa vägen. En gående cyklist (!) i backen på väg först uppför sedan utför blev vederbörligen kommenterad av Nelsson som tyckte att han, cyklisten, hade hamnat på helt fel ställe en dag som denna med massor med snö och -15 grader.
Sommarens spårskog - nu ligger snön djup och man får hålla sig till
skoterspåren.

Den Brune Mellanpudeln I Sina Bästa År
kommer på inkallning.

Isnos.
Gårdagen var en strålande vacker och mild vinterdag i mattens och Nelssons område. Gåragens promenad förlades därför till det närbelägna is- och snötäckta träsket. Där får Nelsson ha långlina eftersom andra lockelser än mattens trevliga sällskap brukar dyka upp. Det som mest dök upp igår var diverse skotrar och den otrevliga erfarenheten av uppdykande vattensörja ovanpå isen. Matten och Nelsson förlade då promenaden på land i stället.
I mattens och Nelssons närområde är det faktiskt så här  vackert.


Koll på omgivningarna - matten känner sig säker med långlinan..
Och sist men inte minst: matten och Nelsson tillbringade förra helgen med den av pudeln mindre uppskattade sysselsättningen - PÄLSVÅRD. Matten klippte och klippte, tiden gick, massor med päls på golvet. Men syntes det på Pudeln? Näää.

-Va? Klippas? Jag?

-Det syns ju ändå inte!
Over and out!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Ni har det bra vackert uppe hos er. Långlina är bra för nerverna, iaf mina ;o)

KRam
Majsan

Leone sa...

OJ den isnosen känner jag igen - men här hemma är den svart! Då i en inlindad nos tillhörande bruns mamma.