Drefvikens Fred Astair

Drefvikens Fred Astair
Nelsson

söndag 21 augusti 2011

Reflexer

1. Måste vi nu börja använda på kvällspromenaderna om de pågår senare än kl 21 cirka. Ikväll är det extra mörkt pga regnet.
2. Är sån´t som kroppen ägnar sig åt utan att man behöver tänka på det.

F ö har den spanska släkten lämnat Sverige och återvänt till Barcelona. Medan de var här besökte hela sällskapet Storforsen, där matte förevigade Kairo, Nelsson och Lillmatten på en bild. Av forsen ser man dock intet på denna bild. Den (forsen alltså) är annars väl värd ett besök om man kommer som turist till Pite Älvdal. Får man helt enkelt inte missa. 80 m fallhöjd i oreglerad älv, massor med forsande vatten och stort område med "döda fall" och jättegrytor mm. Inte mindre än två bröllop befann sig också där samtidigt som vårt sällskap som, förutom de tvåbenta och våra krulltottar, också innefattade pulidamen Smilla. Smilla är mycket bekant med särskilt Nelsson från hunddagis. De har mycket trevligt tillsammans där.
Vid Storforsen
(-nää, Storforsen är inte den lilla bäcken som syns där bakom)
Och så har Gruvberget återtagit sin lockelse på de två- och fyrbenta efter förra gångens misslyckande då Kairo drog iväg på ett eget äventyr. Men den gången kunde han inte motstå Nelsson SKALL (på kommando) utan kom tillbaka för att kolla varför kompisen skällde.
Den här gången höll sig huligan-Kairo till det övriga sällskapet och kom på varende inkallning som hans matte gjorde under de ca 30 min han fick vara lös i skogen. Kanske bidrog det att labradordamen Meija var med och Nelsson var synnerligen intresserad av henne denna dag. Han var alltför intensiv och närgången i sitt intresse. Men Meija sa inget, hon förhöll sig bara lugn och höll sig till den som verkade ha mest köttbullar. Alternativt blåbär.


Inte världens bästa bild kanske, och Meija hoppade ner
innan fotografen hann trycka på avtryckaren.
 Imorgon är åter en dag. En spännande dag för lillmatte, som börjar gymnasiet. Minst lika spännande för den halvgamla tanten, tillika lillmattens mamma.

2 kommentarer:

Erika sa...

Storforsen... Gruvberget... Det låter exotiskt så det förslår!

Och Meija låter som Tilda. Det gäller att fokusera!

Bea Pompe o Tokloka sa...

Åhh, vad mysigt med reflexer...! Tycker jag faktiskt, äntligen känns det att hösten är på väg, kan det bara bli lite kallare ute vore det perfekt! Hoppas allt är bra med er, vi har full rulle hemma, Pompe och jag gömmer oss i möblerna för att slippa vassa valptänder.. hihi!