Så var vi tillbaka i Gruvbergsskogen igen efter ett uppehåll på några månader. Härligt att få springa lös och jaga Meija i snödrivorna och på de få snöfria fläckarna. Vi var ute mitt på dagen och det var nog tur för mattarna, för snön bar mig och Meija men mattarna plumsade igenom här-och-där. Längre fram på dagen bar det det säkert ännu sämre. Någon skare att tala om har vi inte haft den här vintern. Fortfarande är det mycket snö kvar i skogen, men inte tillräckligt för snöskotrar och skidåkare. Och de enda fyrbenta var vi själva. Och matte konstaterade nöjt när vi satte oss i bilen att jag kom VARENDA gång hon kallade på mig under den timmen vi var ute. Köttbullarna lockade :)
Pinnar finns det gott om i Gruvbergsskogen.
Meija kollar sin matte, jag kollar min.
Kom igen nu, tråkmånsar!
Klart man kommer när matte ropar! Men pinnen
lämnar jag inte!
Man blir trött av vårens första skogspromenad
när snön fortfarande ligger kvar i skogen!
2 kommentarer:
Underbart!
Vi ser fram emot att få gå i Gruvbergsskogen när vi kommer till er.
Hm, hur galet ska inte det bli...
Jag tror ta mig tusan ingen pudling är så snygg i continental som Herr Nelsson.
Skicka en kommentar